Bakgrund Många människor har på senare år tvingats fly från sina hemländer. Detta har resulterat i att vårdpersonalen vårdar allt fler människor med olika kulturella bakgrunder. Vårdpersonal möter allt oftare flyktingar och asylsökande som bär på traumatiska upplevelser och skiftande hälsotillstånd. Att vårda människor från andra kulturer kan vara utmanande för vårdpersonalen då de ska kunna ge en god kvalitativ vård på lika villkor till alla människor. Syfte Att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande. Metod Utformad som en litteraturstudie. Sammanlagt valdes 8 kvalitativa artiklar ut från databaserna Cinahl och PsycINFO till kvalitetsgranskning. Resultatet diskuterades i förhållande till den valda teorin. Resultat Delas in i 2 kategorier och 7 subkategorier. Första kategorin är Vårdpersonalens erfarenheter av att kommunicera där språkbarriärer och tolk som hjälpmedel blev subkategorier. Den andra kategorin Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda innefattar ohälsa kopplat till flyktingar, kulturella skillnader, grundläggande aspekter i vårdandet, utmaningar för vårdpersonal samt betydelsefullt och utvecklande arbete som subkategorier. Vårdpersonal upplevde att det var svårt att kommunicera. Att använda tolk var problematiskt. Krig, våld, olyckor och ohälsosamma levnadsförhållanden bidrog till en mängd olika hälsobesvär. Kulturella skillnader försvårade omvårdnaden. Familjefokuserad omvårdnad, en stödjande vårdrelation med förtroende och möjlighet till samtal var viktiga aspekter i omvårdnaden. Resultatet diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om vård av kulturell mångfald och universalitet. Slutsats Det behövs en större kulturell medvetenhet bland vårdpersonal för att kunna bemöta och ge en god kvalitativ vård till flyktingar och asylsökande.