Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv
Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
2019 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

In the years around 1950 the first Music Schools – organized by the municipalities – started in Sweden. They were a result of local initiatives. They were not a part of the national school system. Instead their focus was on creating opportunities for children to learn to play an instrument in their spare time. They became so common that in 1970 they could be found in almost every municipality in Sweden. Even so, they were never authorised or controlled by the state.

In this thesis I try to describe the ideology of the first local music schools around the year 1950. I try to find out what kind of traditions, ideas and other influences that shaped this ideology. I do that by comparing the ideology of the music schools to the characteristics of the popular education (in German: Bildung). Thereafter I try to do the same with the development of Schools of Arts around the year 1990. I do that in a hermeneutic tradition by using an idea- and ideology analysis from social sciences.

My research questions are:

Could the ideologi of the first music schools be described by comparing it with the characteristics of ”bildung”.

Could the ideologi of the first schools of Arts be described by comparing it with the characteristics of ”bildung”.

The ideology of the music schools was strongly influenced by the voluntary music education in grammar schools. That meant that the education was organized in semesters, one lesson per week and one child at a time. More focus was on the development of every childs´ability to play an instrument, less on the possibility to play together with other children or to sing.

The ideology of the music schools was also influenced by popular education (Bildung). The schools aimed to give equal opportunities to all children to learn to play an instrument and learn about the ”good culture”. With that expression was meant classical music.

The answer to my first question is that the ideologi of the music shools were influenced both from grammar schools and the ”bildung”- movement.

In the years around 1990 many Music Schools had developed into Schools of Arts. They included education in dance, drama/theatre, visual art and film/movie. In the same way as the first music schools were born, the first Schools of Art developed in a local context. Some of them found a closer cooperation with the obligatory school but all continued to be independent.

The structure of Schools of Arts were in many ways a continuation of the music schools. They were also organized in semesters, one lesson a week etc. In the same time they were a part of the a new trend which meant they were more interested in the creative possibilities for the children, cooperation and the opportunities to be on stage. They also had a broader wiew on what ”good culture” was.

The answer on my second question is that the ideologi of the Schools of Arts in some extent are a part of the ”Bildung”-movement but at the same time they are more focused in collaborating with the obligatory school system and are more influenced by instrumental goals like being part of devolopment of new industries in the society. To some extent they are less influenced by ”Bildung” than the first music Schools.

There are even today more than 200 000 children taking part in the Schools of Arts. (Including those who are still named Music Schools) In such a big professsionel organisation in most of the Swedish communities it is very surprising that they have developed without a national agenda.

Abstract [sv]

I slutet av 1940-talet bildades de första kommunala musikskolorna med det namnet. Deras bakgrund var dels den frivilliga instrumentalundervisning som erbjöds på läroverken, privat undervisning – inte minst på piano – samt undervisning inom militärmusiken och orkesterföreningar. Allt detta smälte samman till musikcirklar – ofta drivna av studieförbund – som sedan nästan undantagslöst drevs vidare i form av kommunala musikskolor. De lokala variationerna var många. På 1970-talet hade i stort sett alla kommuner en kommunal musikskola.

I denna uppsats försöker jag beskriva de första kommunala musikskolornas ideologi runt år 1950, och sedan även beskriva de första kommunala kulturskolornas[1] ideologi runt år 1990. Detta gör jag genom att tolka de idéer, traditioner och ambitioner som kan ses i offentliga dokument, vetenskapliga texter och andra dokument som beskriver pedagogiska idéer som fanns och påverkade beslutsfattandet. Jag gör detta i en hermeneutisk tradition genom en idé- och ideologianalys hämtad från samhällsvetenskapen. Metodiskt arbetar jag med begreppet dimensioner. Dessa utgår från de begrepp som karakteriserar bildning. På så sätt använder jag bildningen som ett raster för att tydligare se musikskolornas och kulturskolornas respektive ideologi.

Mina forskningsfrågor är:

Kan de första kommunala musikskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet?

Kan de första kommunala kulturskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet?

Bildningsbegreppet jag använder är hämtat från Gustavssons och Varkøys beskrivningar av vad som kännetecknar bildning: 

 Lärandet är en fri process

 Lärandet skapar sammanhang

 Lärandet skapar jämlikhet eller ojämlikhet

 Lärandet är icke-instrumentellt

Organisationen av undervisningen på musikskolorna var starkt präglad av läroverken. Den innebar att musikskolorna var organiserade i terminer, en lektion i veckan och med starkt fokus på individen. Den enskilde elevens kunskaper i hanterandet av sitt instrument kom i första rummet, före samspel, eget skapande och även sång/körsång.

Den ideologi som präglade musikskolorna hade samtidigt ett starkt folkbildande inslag. Alla barn skulle i demokratisk anda få möjlighet att både lära sig spela ett instrument och ta del av den goda kulturen. Med det senare avsågs främst den klassiska musiken.

Svaret på min första forskningsfråga är att de första musikskolornas ideologi i hög grad var påverkad av bildningsbegreppet men att den samtidigt var starkt påverkad av traditionen från läroverk och folkskola.

De kommunala kulturskolorna övertog senare mycket av musikskolornas ideologi. Samtidigt var ideologin i den tidens anda präglat av ett större intresse för elevernas eget skapande, för samverkan och att alla elever också skulle framträda. Flera kulturskolor sökte också få en ökad betydelse genom ett närmande till den obligatoriska skolan. Deras ideologi präglades också i hög grad av instrumentella mål som transfereffekter vid inlärning av andra skolämnen, lokaliseringsfaktorer m.fl.

Svaret på min andra forskningsfråga är att de första kommunala kulturskolorna ideologiskt i viss mån var en del av bildningsrörelsen. Samtidigt önskade de bli en del av det obligatoriska skolväsendet och motiverade sin existens med instrumentella mål, varför de kan sägas alltmer ta avstånd från att bygga på en ideologi präglad av bildning.

Med tanke på musik- och kulturskolorna storlek, över 200 000 deltagare, är det förvånande att all utveckling av dem skett genom lokala initiativ och att samordning och utveckling på nationell nivå i stort sett varit helt frånvarande under de epoker jag berör i denna uppsats. De kommunala musikskolorna, senare kulturskolorna, dominerades av ett görande, av enskilda lärares egna modeller för undervisning, i högre grad än formulerande av en genomtänkt ideologi eller för den delen metodik.

[1] De kommunala kulturskolorna benämns oftast som ”kulturskolor”. I den statliga politik som beslutats under uppsatsens tillkomst benämns de som ”kommunala kulturskolor”. Jag använder därför det begreppet men för att göra texten lättare att läsa använder jag ibland de enklare formerna ”musikskola” och ”kulturskola”.  De står för samma sak.

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 78
Keywords [en]
Music, music school, drama, visual art, dance, School of Arts, history, ideology, bildung
Keywords [sv]
Musik, musikhistoria, musikskola, kulturskola, historia, ideologi, bildning
National Category
Humanities and the Arts Music Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kmh:diva-3242OAI: oai:DiVA.org:kmh-3242DiVA, id: diva2:1347279
Educational program
Masterprogram i musikpedagogik
Examiners
Available from: 2019-09-02 Created: 2019-08-30 Last updated: 2019-09-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

H.Sandh Master(1131 kB)63 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1131 kBChecksum SHA-512
896733ed18a9153b86b835e0bf2ae19c2aeb78448e386bd9cd031aa7e9e2badb46e82a34be0d654a93f3d6ec85b7dc03cfac8ae333284342a9034d22abf4f1c7
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Music Education
Humanities and the ArtsMusicPedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 63 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 531 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf