I den svenska politiken är arbete av avgörande betydelse för människans liv då det ska förhindra utanförskap och inverka positivt på människans fysiska och psykiska hälsa. I och med detta har arbete fått en stor roll även i integrationspolitiken. Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare och Arbetsförmedlingen fick överta huvudansvaret för etableringsarbetet. Syftet med denna reform var bland annat att främja jämställdhet och öka kvinnors sysselsättning. Trots detta är nyanlända invandrade kvinnor bland de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Nu efterfrågas mer jämställdhetsintegrering. En metod som väckt skilda åsikter vad gäller dess omvandlande potential kontra dess förmåga att i själva verket befästa normer. För att undersöka jämställdhetens närvaro i etableringsuppdraget, och vilka effekter den får för kvinnorna har en kritisk policyanalys, med diskurser i fokus genomförts. Hur formar politiken jämställdhet och individer genom policy då kön inte är den enda diskrimineringsgrunden? Genom att studera jämställdhetsdiskurser som cirkulerar i etableringsuppdragets policydokument, samt i intervjuer med myndighetsanställda på arbetsförmedlingen. Visade resultaten i studien att istället för att jämställdhet hade den omvandlande effekt som den ofta förknippas med, var det begreppet jämställdhet som omvandlades från ambition till projekt då det skulle gå från policy till handling. Risken finns då att strukturer fortgår och kvinnornas förutsättningar förblir samma.