Peat moss, also called sphagnum, has become a big problem in many countries such as China and Sweden due to its high green-house gas emission from chemical and biological degradation. In this work, the performance of peat moss pyrolysis has been studied, to investigate the potential of application of peat moss pyrolysis on fuel and chemical production. Thermalgravimetric analysis (TGA), differential thermal analysis (DTA), and pyrolysis experiments in a bench-scale reactor have been conducted. Kinetic parameters were calculated based on the results of TG and DTG by Kissinger-Akahira-Sunose (KAS) method and Coats-Redfern method. 450, 500, 550, 600 °C were chosen as the pyrolytic peak temperatures and four phases of products (char, aqueous phase, tar, and gas) were collected. It was found that the peat moss pyrolysis from room temperature to 900 °C could be classified as a six stages reaction. Stage 1 to stage 5 were estimated to be the results of the removal or decomposition of moisture content, hemicellulose, cellulose, lignin, and CaCO₃, respectively. The results of activation energies calculated by Coats-Redfern method revealed that, when the heating rate different from 10, 15, and 20 °C/min: stage 3 had the activation energy of 276389, 262587, and 239049 J/mol; stage 4 had the activation energy of 252851, 248918, and 307427 J/mol; stage 5 had the activation energy of 1108268, 814402, and 857437 J/mol, respectively. When the peak pyrolytic temperature raised from 450 to 600 °C: the production of char would decrease; the 500 °C one had the highest production of tar; the aqueous phase produced had the highest TAN value at 500 °C.

Torvmossa, även kallad sphagnum, har blivit ett stort problem i många länder som Kina och Sverige på grund av dess stora utsläpp av växthusgaser från kemisk och biologisk nedbrytning. I detta arbete har torvmossans egenskaper vid pyrolys studerats för att undersöka dess potential att användas inom bränsle- och kemisk produktion.Termogravimetrisk analys (TGA), differentiell termisk analys (DTG) och pyrolysförsök i en bench-scale reaktor har genomförts. Kinetiska parametrar beräknades baserat på resultaten av TGA och DTG med Kissinger-Akahira-Sunose (KAS) metoden och Coats-Redfern metoden. 450, 500, 550, 600 °C valdes som temperaturer vid pyrolys och fyra olika produkter (kol, vattenfas, tjära och gas) uppsamlades. Det visade sig att torvmosspyrolysen från rumstemperatur till 900 °C kunde klassificeras som en reaktion på sex steg. Steg 1 till steg 5 uppskattades vara resultaten av avlägsnande eller sönderdelning av fuktinnehåll, hemicellulosa, cellulosa, lignin respektive CaCO3. Resultaten av aktiveringsenergier beräknade med CoatsRedfern-metoden och visade att: när uppvärmningshastigheten skiljer sig från 10, 15 och 20 °C/min; steg 3 hade aktiveringsenergin 276389, 262587 och 239049 J/mol; steg 4 hade aktiveringsenergin 252851, 248918 och 307427 J/mol; steg 5 hade aktiveringsenergin 1108268, 814402 respektive 857437 J/mol. När den högsta pyrolytiska temperaturen höjdes från 450 till 600 °C: minskade produktionen av kol; 500 °C hade den högsta produktionen av tjära; den producerade vattenfasen hade det högsta TAN-värdet vid 500 °C.