Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Totalfosforhalten i Bällstaån
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering.
2019 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Total phosphorus contents in Bällstaån (English)
Abstract [sv]

De höga halterna av totalfosfor i Bällstaån strider mot de mål och normer som är uppsatta av regeringen. Senast 2027 måste Bällstaåns totalfosforhalt minska kraftigt, från nuvarande otillfredsställande nivå (91 μg/L) till minimumnivån god ekologisk status (40 μg/L). Samtidigt ligger Bällstaån i ett expansivt område i Stockholms län vilket gör framtiden oviss.

Syftet med projektet är att försöka undersöka vilka fosforkällor som påverkar Bällstaån och hur fosforn transporteras från källa till ån. Sammanställning av mätdata avseende totalfosfor har gjorts för provpunkter längs Bällstaån, för en serie med mätperioder, för att kunna bestämma vilka provpunkters totalfosforhalt som skiljer sig från omgivande provpunkter. Med hjälp av Excel har grafer framställts från mätvärdena för att kunna ge en tydlig bild.

Endast provperioder med månatliga mätningar har använts och bara provpunkter med minst 3 sammanhängande provperioder, för att minimera felkällor. Provperiod för 2013 har använts som utgångspunkt, då det är den senaste provperioden med månatlig provtagning. Totalt har mätåren 2013, 2009 och 2004 används för alla punkter och för vissa punkter även 1999 och 1992. För att skapa ytterligare giltiga punkter skarvades närliggande provpunkter samman om en giltig provperiod kunde skapas. Detta gjordes eftersom antalet punkter varierat mellan provperioderna och vissa punkter ersatts.

En litteraturstudie och granskning av markanvändningen i området har använts för att kunna förutse hur fosforn når ån och försöka förklara var fosforn kommer ifrån. Med hjälp av höjddata från Lantmäteriet togs kartor fram i ArcMap, främst med verktyget ArcHydro Tools. Dessa kartor visar avrinningsområden, delavrinningsområden och olika provpunkter.

Resultatet av litteraturstudien visade att möjliga fosforkällor till Bällstaån med betydande miljöpåverkan är jordbruk, dagvatten och industrier. Markanvändningen inom avrinningsområdet klargjorde att majoriteten av ytan består av hårdbelagda ytor i en urban miljö. Hårdgjorda ytor är de ytor där det inte sker någon infiltration av vatten ner i marken och en urban miljö är en stadsmässig miljö.

Sammanställningen av mätdata visade att för de tre provperioder 2004, 2009, 2013 så gavs 9 giltiga provpunkter, plus en sammanslagen punkt, den mellan Ankarstocksbron och Travbron. Av dessa 10 punkter visade Veddesta dike och Brädgårn höga halter totalfosfor i förhållande till omgivande punkter.

Slutsats kring utsläppspunkterna var att dagvattenutloppen stod för den största fosfortillförseln. Troliga fosforkällor för Veddesta dike var trafikerade vägar i området, Veddesta industriområde och de hårdgjorda ytor där dagvattnet leds ut i Veddesta dike. För Brädgårn var troliga fosforkällor trafikerade vägar i området, Bromstens industriområde och de hårdgjorda ytor där dagvattnet leds ut i Brädgårn.

Abstract [en]

The high levels of phosphorus in the river Bällstaån are in contradiction to the environmental goals and norms set by the Swedish government. By 2027 the total phosphorus content in Bällstaån's has to decrease sharply, from the current “unsatisfactory” level (91 µg/L) to the minimum level “good” ecological status (40 µg/L). Simultaneously, Bällstaån is located in an expansive area in Stockholm making the future uncertain.

The purpose of the project is trying to investigate which phosphorus sources affect Bällstaån and how the phosphorus is transported from source to river. A compilation of measurement data regarding total phosphorus has been made of sampling points along Bällstaån, for a series of measurement periods, in order to determine which sampling points phosphorus levels that differ from the surrounding sampling points. Graphs have been produced in Excel to visualize the measurement values.

Only test periods with monthly measurements are used and only sample points with at least 3 consecutive sample periods are used, to reduce error sources. The 2013 sample period is used as a starting point, as it is the newest period with monthly samplings. The sample periods used are 2013, 2009 and 2004 for all sample points. For some sample points the additional sample periods, 1999 and 1992, were added. To create additional sample points two adjacent sample points are co-joined so a valid trial period can be created. This is due to the fact that a number of sample points varied between the sample periods and some points have been replaced.

A literature study and review of land use in the area has been conducted to predict how the phosphorus reaches the river and where it comes from. Using elevation data from Swedish National Land Survey, I have been produced maps in ArcMap, primarily with the tool ArcHydro Tools. These maps show basins, sub-basins and sample points.

The result of the literature study shows that possible phosphorus sources to Bällstaån with significant environmental impact are agriculture, stormwater and industries. The land use in the basin area showed that the majority of the surface consists of large zones of hard-coated surfaces.

The compilation of measurement data shows that for the three sample periods 2004, 2009 and 2013 9 valid test points were selected with the addition of a merged point, the one between the Ankarstocksbron and Travbron. Of the 10 test points, Veddesta dike and Brädgårn revealed high levels of total phosphorus.

The conclusion regarding emission points was that stormwater outlets accounted for the largest amount of phosphorus. Probable sources of phosphorus for Veddesta dike were found to be the roads with heavy traffic, Veddesta industrial area and the area in which stormwater network is covering hard-coated surfaces within Veddesta dike sub-basin. For Brädgårn, the probable phosphorus sources were the roads with heavy traffic, Bromsten industrial area and the hard-coated surfaces within the sub-basin covered by the stormwater network.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 27
Series
TRITA-ABE-MBT ; 19583
Keywords [en]
Bällstaån, total phosphorus, stormwater
Keywords [sv]
Bällstaån, totalfosfor, dagvatten
National Category
Civil Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-255820OAI: oai:DiVA.org:kth-255820DiVA, id: diva2:1342351
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-08-13 Created: 2019-08-13 Last updated: 2019-08-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3092 kB)7 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3092 kBChecksum SHA-512
f7154a2b6e9141905307e3106129eaf6cc15a6835109754f1f2f4c1b6bd83f2e10a00600a0c05896a793ddae053192405bdc229cfe3baf76a3bd312f3fbcd5dd
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sustainable development, Environmental science and Engineering
Civil Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 7 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 14 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf