Syftet med denna studie var att förstå de strategier som användes av socialsekreterarna i hanteringen av en stor arbetsbelastning och undersöka deras nivå av känsla av sammanhang i hanteringen av nätverksfamiljehemsplaceringar av ensamkommande barn under 2015 och 2016. Studien varkvalitativ, och vårt empiriska material bestod av semistrukturerade intervjuer.Åtta socialsekreterare från sju mindre kommuner och två socialsekreterare från störrekommuner i södra Sverige, alla med erfarenhet av att arbeta med ensamkommande barn, deltog i vår studie. Vår ambition var att förstå hur, trots den stora arbetsbelastningen, socialsekreterarna hanterade sin arbetssituation. Vi försökte förstå de strategierna som bidrog till att göra det möjligt för socialsekreterarna att stanna kvar på sitt arbete trots omständigheterna. Vi fann att alla socialsekreterarna som intervjuades i vår studie hade en hög känsla av sammanhang som hjälpte dem att göra deras arbete meningsfullt och hanterbart. Den vanligaste coping strategi som socialsekreterarna använde sig av för att hantera deras arbetssituation var genom att sänka sina ambitioner och acceptera att deras arbete nådde en "good enough" standard. Socialsekreterare med stor arbetslivserfarenhet tenderade också att hantera den högre arbetsbelastningen mer framgångsrikt genom att acceptera, att trots att de inte alltid kunde följa rutiner och riktlinjer var avsikten fortfarande att göra gott i en svår situation.

The aim of this study was to create an understanding of the strategies used by the social workersin order to handle a large workload and to examine their level of sense of coherence intheir handling of kinship foster care placements of unaccompanied children in the years 2015and 2016. The study was qualitative, and our empirical material consists of semi-structuredinterviews. Eight social workers from seven smaller municipalities and two social workersfrom larger municipalities in southern Sweden, all with experience of working with unaccompaniedchildren, have participated in our study. Our ambition was to understand how, despitethe large workload, the social workers handled their situation. We have tried to create an understandingof the strategies that contributed to make it possible for the social workers to remainat work despite the circumstances. We have found that all the social workers interviewedin our study had a high sense of coherence that helped them make their work understandableand manageable. The most common coping strategy the social workers used was tolower their ambitions and accept that their administration reached “good enough” to handletheir workload. Social workers with a lot of work experience also tend to be able to handle ahigh workload more successfully by accepting that, in spite of not always being able to abideby routines and procedures, the intention is still to do good in a bad situation.