Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Urban green space as a matter of environmental justice: The case of Lisbon’s urban greening strategies
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering.
2019 (English)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
Urbana grönområden som en miljörättvisefråga : En fallstudie om Lissabons strategier för urban grönska (Swedish)
Abstract [en]

In the summer of 2018 the European Commission awarded Lisbon as European Green Capital 2020 – in part due to investments made by Lisbon municipality in Green Infrastructure (GI) and new green spaces. As the city is becoming greener, this study aims to analyze Lisbon’s urban greening strategies from an environmental justice perspective. It does so based on data collected through desk-research of relevant planning documents and other studies; semi-structured interviews held with individuals working in different positions at Lisbon municipality; and field observations made in Lisbon’s green spaces. The data was analyzed while attending to the different dimensions of environmental justice (EJ), namely procedural and substantive aspects.

This research finds that Lisbon’s urban greening strategies reflect environmental justice concerns by seeking to expand GI across the city and increase green space availability. However the strategies are based on a quantitative analysis of the spatial distribution of green spaces, failing to address other barriers that may prevent people from accessing and using green space. This is problematic as EJ is considered to go beyond just distribution.

Furthermore forms of public participation and consultation are rather limited and are an exception to the rule; the decision-making process is based on the expert knowledge of civil servants – mainly landscape architects. As participation is seen as a central element of EJ, this research identifies a risk for Lisbon’s urban greening strategies to bypass the different needs and vulnerabilities of different social groups. Therefore, this study recommends policy-makers to include qualitative data regarding the use of Lisbon’s green spaces when analyzing access to green space, and to actively involve and recognize local residents when designing and implementing Lisbon’s GI.

Abstract [sv]

Sommaren 2018 utsågs Lissabon av Europeiska kommissionen till Europas miljöhuvudstad 2020 – delvis på grund av investeringar som Lissabons kommun gjort i grön infrastruktur och nya grönområden. Eftersom staden håller på att bli grönare har denna studie som syfte att analysera Lissabons strategier för urban grönska från ett miljörättviseperspektiv. Denna analys baseras på data insamlad genom skrivbordsforskning i relevanta planeringsdokument och andra studier, semi-strukturerade intervjuer med anställda på Lissabons kommun, samt fältobservationer i Lissabons grönområden. Datan analyserades med hänsyn till de olika dimensionerna av miljörättvisa, nämligen procedurella och substantiva aspekter.

Studiens resultat visar att Lissabons strategier för urban grönska tar hänsyn till miljörättviseperspektiv genom målet att utveckla grön infrstruktur runt om i staden och öka tillgången till grönområden. Däremot är strategierna baserade på en kvantitativ analys av den geografiska fördelningen av grönytor, och bortser därför från andra begränsningar som kan förhindra vissa gruppers tillgång till och användning av grönområden. Detta är problematiskt då miljörättvisa anses gå bortom endast geografisk fördelning.

Dessutom finns det endast begränsat utrymme för allmännhetens deltagande och samråd; beslutsprocessen är snarare baserad på expertkunskaper från kommunens tjänstepersoner – främst landskapsarkitekter. Eftersom deltagande anses vara en central del i miljörättvisan finns här en risk att Lissabons strategier för urban grönska förbiser de mångfaldiga behov och svagheter av olika samhällsgrupper. Därför rekommenderar studien att beslutsfattare tar hänsyn till kvalitativ data om hur Lissabons grönområden används när de analyserar tillgång till grönområden, samt att de aktivt involverar invånare under design- och implementeringsprocessen av Lissabons gröna infrastruktur.

Abstract [pt]

No verão de 2018, Lisboa foi eleita Capital Verde Europeia 2020 pela Comissão Europeia – em parte, devido aos investimentos feitos pela Câmara Municipal de Lisboa (CML) na Infraestrutura Verde da cidade e na criação de novos espaços verdes. Enquanto a cidade vai ficando mais verde, esta investigação visa analisar as estratégias de estrutura verde da CML a partir de uma perspetiva de justiça ambiental. A análise baseia-se em dados obtidos através do estudo de documentos estratégicos e de planeamento; de entrevistas semi-estruturadas com indivíduos em diferentes posições na CML; e, por último, de observações de campo feitas nos espaços verdes de Lisboa. A análise de dados atendeu às diferentes dimensões de justiça ambiental, nomeadamente aspetos processuais e substantivos.

Baseado nessa análise, considera-se que as estratégias de estrutura verde da CML refletem questões de justiça ambiental no sentido de visar a expansão da Infraestrutura Verde pela cidade e o aumento da quantidade de espaços verdes. Contudo, as estratégias baseiam-se numa análise quantitativa da distribuição espacial de espaços verdes, sem ter em consideração possíveis outras barreiras que possam impedir as pessoas de aceder e usufruir de tais espaços. Isto é considerado problemático, uma vez que justiça ambiental requer ir além da distribuição justa.

Ademais, as formas de participação ou consulta públicas são limitadas e uma exceção; o processo de tomada de decisão é fundamentado no conhecimento especializado de funcionários públicos, nomeadamente arquitetos paisagistas. Como a participação é vista como um elemento central de justiça ambiental, esta investigação identifica o risco de as estratégias de estrutura verde passarem ao lado das necessidades e vulnerabilidades específicas de diferentes grupos sociais. Assim, recomenda-se que as estratégias incluam uma análise qualitativa sobre a utilização de e acesso a espaços verdes; e que se vise o envolvimento e reconhecimento ativos dos residentes no processo de definição e implementação de novos espaços verdes.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 65
Series
TRITA-ABE-MBT ; 19581
Keywords [en]
Green Infrastructure, environmental justice, Lisbon, urban greening
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-255807OAI: oai:DiVA.org:kth-255807DiVA, id: diva2:1342024
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-08-12 Created: 2019-08-12 Last updated: 2019-08-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4979 kB)35 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4979 kBChecksum SHA-512
4695bdcdf6dd9c4a6e371dedb6f6825ba4edc3d6c2a4ab29b3ecc7a68eb88e9258c972f1b8566ab78cfb6b5e0c7c0ae91d012e8cc3ba5d3dc026467e007d88bb
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sustainable development, Environmental science and Engineering
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 35 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 95 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf