Kvinnlig Gymnastikförening Sverige var aktiv åren 1911-12 med syfte att genomföra en uppvisning under Olympiska Spelen i stckholm 1912. Det kunde bli ett tillfälle för de inblandade kvinnorna att utöva demokrati och bevisa kunskaper i självständig organiseringsförmåga. Det blev istället en kamp där stora personligheter använde sig av mobbning och härskartekniker för att utöva sin makt i föreningen. Uppsatsen går igenom stuyrelseprotokoll och möötesprotokoll och problematiserar opinionen att föreningsliv och idrott har varit demokratiskola för kvinnorörelesen.