I detta självständiga arbete genomförs en analys av Gunilla Bergströms bok Alfons och hemlige Mållgan (1976) och Astrid Lindgrens, Nils Karlsson- Pyssling (1949) samt Lillebror och Karlsson på taket (1955) med motivet låtsaskompisar. Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för detta fenomen och dess funktioner. Arbetet utgår från tidigare forskning som visar att låtsaskompisar ofta intar olika funktioner hos barn. Det är av intresse att studera då studier har visat att av alla barn upp till sju år har 65% låtsaskompisar. I analysen kopplas de tre verken till psykologiska teorier som arbetet grundar sig på. Det undersöks för att se hur de kan kopplas till de påhittade låtsaskompisarna. Genom analysen framkommer det att funktionerna som presenteras går att relatera till de litterära verken.

Arbetet ger kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan få förståelse för barns kreativitet och hur de på olika sätt kan framställa den. Det blir även tydligt hur något som föds ur barns behov och fantasi stödjer dem i deras verklighet.