År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige att vara 65 år eller äldre. Akutsjukvården är i dagsläget dåligt anpassad för att tillgodose de sköra äldres specifika behov. För att tillmötesgå de ökande behoven krävs nytänkande i omhändertagandet. Detta ställer stora krav på sjukvårdens kunskap om åldrandet och dess sjukdomar. Sjuksköterskan har en nyckelroll vid omhändertagandet av sköra äldre patienter genom att bedöma vårdbehov, utföra omvårdnadsåtgärder samt bidra till en trygg och säker vårdmiljö.

Syftet med denna studie var att identifiera förbättringsområden i omhändertagandet av den sköra äldre patienten på akutmottagningen.

Denna studie genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats och fokusgruppsintervjuer. För att analysera datamaterialet har en kvalitativ innehållsanalys använts.

I resultatet framkom en huvudkategori; ”För att tillmötesgå de ökade sköra äldres omvårdnadsbehov krävs av dagens akutvårdspersonal ökad förståelse och kunskap. Detta uppnås lämpligast på välbemannade akutmottagningar med god struktur”. Följande tre kategorier stöttar upp huvudkategorin; ”Tid och prioritering”, ”Förståelse och kunskap” samt ”Struktur”.

Slutsatsen är att det finns förbättringsområden på akutmottagningen vid omhändertagandet av de sköra äldre patienterna. Studien visar behov av erfaren och intresserad personal som arbetar på personaltäta och strukturerade akutmottagningar där det finns möjlighet till fortbildning.

In 2030, every fourth person in Sweden is estimated to be 65 or older. Emergency care is currently poorly adapted to meet the specific needs of frail older people. In order to meet the increasing needs, new thinking is needed in the care. This places great demands on the healthcare knowledge about aging and its diseases. The nurse has a key role in the care of frail older patients by assessing care needs, performing nursing and contributing to a safe and secure caring environment.

The aim of this study is to identify areas of improvement in the care of the frail older patient at the emergency department.

This study was carried out with a qualitative method with inductive approach and focus group interviews. To analyze the data material, a qualitative content analysis has been used.

In the result, a main category emerged; “To meet the increased frail older nursing needs, todays emergency care staff require increased understanding and knowledge. This is best achieved on well-manned emergency departments with a good structure”. The following three generic categories support the main category; “Time and priority”, “Understanding and knowledge” and “Structure”.

The conclusion is that there are areas of improvement in the emergency department when handling the frail older patients. The study shows needs of experienced and interested staff who work on staff-tight and structured emergency department where there is the possibility of continuing education.