Tidigare forskning har visat att mobila intensivvårdsgrupper (MIG eller MIG-team) kan förebygga och minska antal akuta larm, hjärtstopp och mortalitet bland patienter som vårdas på sjukhus. MIG-team har också bidragit till att arbetsmiljön för vårdavdelningssjuksköterskor har förbättrats och att de erhåller stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter tidigare. Trots positiva effekter kan det vara svårt för sjuksköterskorna att veta när kontakt med MIG bör tas. Syftet var därmed att undersöka vårdavdelningssjuksköterskans erfarenheter av MIG-konsultation.

En kvantitativ ansats valdes i form av en enkätundersökning. Urvalskriterier var legitimerade sjuksköterskor på medicin- och kirurgavdelningar på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Sjuttioen enkäter besvarades av de 116 som distribuerades vilket gav en svarsfrekvens på 61,2%. Enkäterna bearbetades och analyserades med hjälp av programmet Statistics Commuter License version 25 och Excel.

Resultatet visade att de flesta vårdavdelningssjuksköterskor upplevde att MIG-teamet var ett bra stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter och att bedömningsinstrumenten MEWS (Modified Early Warning Score) och NEWS (National Early Warnig Score) var bra verktyg för bedömning av patienters tillstånd. Signifikanta skillnader framkom i att erfarna sjuksköterskor upplevde en större trygghet i att kontakta MIG, de upplevde en ökad trygghet i sin kompetens under MIG-konsultationen och upplevde sig ha mer utbildning och kunskap i att bedöma akut sjuka patienter med organsvikt jämfört med oerfarna sjuksköterskor. Hela 90,2% av alla respondenter ansåg att utbildning och simulering i omhändertagandet av akut sjuka patienter hade varit av värde för dem. För utveckling av MIG-team är utbildning och information om både omhändertagandet av akut sjuka patienter men också om MIG-teamets funktion av stor vikt för att öka sjuksköterskornas upplevelse av trygghet i kontakten med MIG, under MIG-konsultationen och i omhändertagandet av patienten.