Svenska kyrkan har en stark musiktradition, en tradition som historiskt sträcker sig ända tillbaka till gammaltestamentlig tid. Det är rimligt att utgå från att barn deltog med sång redan i de första kristna församlingarna. I dagens svenskkyrkliga församlingar finns vanligtvis ett stort utbud av körer. Barnkören finns med som en självklar och viktig del av kyrkans verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vad som kan bidra till de repertoarval barnkörledare gör inom ramen för Svenska kyrkans barnkörsarbete. För att uppnå studiens syfte har fyra intervjuer med erfarna barnkörledare genomförts och därefter analyserats med en hermeneutisk metod. Intervjumetoden som använts är den kvalitativa forskningsintervjun med en halvstrukturerad form.1Tonvikten på intervjupersonens upplevelser av ämnet har varit viktig. Intervjuerna föregicks av en webbaserad enkät. Enkäten kom att ligga till grund för de kommande intervjuerna.

Resultatet av studien visar att de intervjuade körledarna har stor frihet i sina val av repertoar. Styr-och policydokument inom Svenska kyrkan centralt, samt i de lokala församlingarna, saknar riktlinjer vad gäller synen på repertoar för barnkörerna. Det visade sig även att körledarnas utbildning i väldigt liten utsträckning har präglat hur de idag arbetar och förhåller sig till repertoarfrågan.Barnkörledarnas val av repertoar visar sig snarare ta avstamp i kyrkoåret och dess berättelser. Körledarnas egna barnkörserfarenheter och det kollegiala lärandet visar sig vara grunden för hur körledarna utformar sitt arbete och förhåller sig till de många aspekter som påverkar repertoarvalet de gör för sin barnkörer.