Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om företeelsen dans och hur dans kan påverka människans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Studien inriktar sig även på att undersöka samt bredda kunskapen gällande dans som ett hälsofrämjande verktyg.

Undersökningen av ovanstående utfördes på ett träningscenter i Norrbotten där verksamhetschef och instruktör intervjuades och en enkätundersökning genomfördes på deltagare som valt dans som träningsform. Totalt genomfördes två intervjuer och en enkätundersökning där urvalet bestod av 17 kvinnor. Studiens data samlades in och analyserades därefter utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar på att dansen, via fysisk aktivitet, upplevs ha en genomgripande positiv påverkan på den fysiska, sociala och psykiska hälsan hos de medverkande i studien. Den psykiska hälsan har varit den som upplevts har påverkats mest positivt och visat sig i form av lägre stressnivåer, bättre koncentrationsförmåga och förhöjd dansglädje. Den fysiska hälsan uppfattade deltagarna hade större positivt inflytande på konditionen i jämförelse till styrkan och gällande den sociala hälsan rådde det mer delade uppfattningar om exempelvis huruvida dansen höjt självförtroendet eller inte.