Ett syfte med historieundervisning för elever i årskurs 4–6 är att utveckla ett historiemedvetande vilket ligger till grund för denna undersökning. Studien utgår från Karl-Ernst Jeismanns definition av begreppet historiemedvetande som beskriver hur ett historiemedvetande aktiveras och utvecklas genom multikronologi, vilket innebär att de tre tidsdimensionerna, dåtid, nutid och framtid synliggörs. Undersökningen är gjord i form av en läromedelsanalys som granskar hur ett historiemedvetande förmedlas med hjälp av exemplet Gustav Vasa. Att vi valt att analysera kapitlen om Gustav Vasa är bara ett exempel och analysen skulle kunna utföras på vilken tidsepok eller historisk person som helst. Syftet med studien är att undersöka hur ett historiemedvetande förmedlas i kapitlen om Gustav Vasa i fyra vanligt förekommande läromedel i historia för årskurs 4–6, samt huruvida texten är korrekt i sakuppgifter och konkret nog vad gäller Gustav Vasas betydelse för Sverige. Metoden som använts är en kombination av en värderande analys och en läsbarhetsanalys. Resultaten visar att de analyserade läromedlen har olika förutsättningar för att kunna hjälpa eleverna att aktivera och utveckla ett historiemedvetande. Ett av de fyra analyserade läromedlen har utmärkt sig markant i alla de analyserade aspekterna, så som faktakorrekthet och närhet till källa. Betydande händelser är konkretiserade och ett tydligt tidsperspektiv förmedlas i detta läromedel.