Läxor har alltid varit en del av skolans kultur och kommer sannolikt att fortsätta vara det. Debatten om läxor har blivit alltmer uppmärksammad av politiker, lärare, föräldrar och inte minst av elever. Syftet med studien var att undersöka diskurser om matematikläxor genom att analysera olika svenska debattartiklar.

Vid analysen av debattartiklarna användes Faircloughs (2010) tredimensionella diskursanalys. I modellen ingår tre delar (text som diskurs, diskursiv praktik och social praktik). Mest fokus har riktats mot den sociala praktiken. Vid genomförandet av diskursanalysen användes textkodning för att granska och analysera debattartiklarna.

Efter genomförd diskursanalys av de 15 artiklarna visade det sig att det finns delade åsikter om matematikläxor och läxor överlag. Resultatet visade att det finns både fördelar och nackdelar. Argument för läxor var bland annat att elever blir mer självständiga, tar mer ansvar samt att relationer i familjer kan stärkas. Argument mot läxor var bland annat att de skapar stress, oro och negativa känslor hos både föräldrar som inte är kapabla att hjälpa sina barn. Flera av författarna till debattartiklarna tryckte även på att konflikter kring läxor är den främsta orsaken i många familjers hem. Majoriteten av artiklarna består av politiker och det är just de som tar mest plats i debatten kring läxor. Det framkom även att endast en artikel bygger på en uttalad teoretisk grund och fyra debattartiklar bygger varken på någon tidigare forskning eller på en teori om lärande. Resterande 11 artiklar bygger på tidigare forskning och av dessa består sex artiklar av explicit forskning.