Denna studie handlar om det uppdrag och den utmaning som alla verksamma lärare står inför, att ge extra anpassningar och särskilt stöd till alla elever som har svårigheter. Enligt den Svenska Dyslexiföreningen finns det ingen exakt siffra på hur stor andel av befolkningen som har dyslexi. De flesta forskare anger att det är någonstans mellan 5–8 procent av befolkningen som har dyslexi. Vanligtvis finns inte en färdigutredd dyslexidiagnos hos dessa barn vid skolstarten (Myrberg 2009, s. 323) utan det är långt senare som eleven kanske får en bekräftelse på sina svårigheter. Denna intervjustudie undersöker därför vad som motiverat och hjälpt några elever med dyslexi i deras tidiga läs- och skrivundervisning. En jämförelse har sedan gjorts mellan två olika respondentgrupper för att se ifall det finns någon skillnad mellan vilka faktorer som elever i grundskolan idag upplevde som viktiga jämfört med de elever som gick i grundskolan för 15–20 år sedan.

Studiens syfte är att synliggöra vad elever i 10–11 årsåldern samt vuxna i 20–30-årsåldern med dyslexi, i efterhand upplevde och såg som betydelsefulla framgångsfaktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

I denna studie har en fenomenologisk forskningsmetod och intervju som redskap använts för att samla in studiens data. Respondenterna som deltagit i studien har varit två elever i 10–11-årsåldern och två vuxna i 20–30-årsåldern. De har fått besvara frågor om hur de upplevde den tidiga läs- och skrivundervisningen och vad det var som gjorde att de orkade kämpa vidare trots läs- och skrivsvårigheter. Resultatet som framkommit i denna studie har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analysmodell och utifrån en teoretisk ram med ett relationellt perspektiv.

Resultatet av denna studie visar att respondenterna upplevt en rad betydelsefulla faktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Två framgångsfaktorer som samtliga respondenter var eniga om var att en god lärarrelation och att möjligheten till undervisning i en liten grupp haft en avgörande roll i deras tidiga läs- och skrivutvecklingen. Vidare visar resultatet att respondenterna såg fördelar med att använda sig av praktiskt material, så som plockmaterial och lathundar, som ett komplement för att motivera läs- och skrivundervisningen. Respondenternas upplevelse av fenomenet, att vara dyslektiker, har varit påtaglig under deras tidiga skolår och de vittnar om att skolstarten var tuff eftersom de till en början inte fått sina läs- och skrivsvårigheter bekräftade. Det var relationerna och de konkreta anpassningarna som bidrog till att de orkade kämpa vidare och som till slut gjorde att de övervann sina svårigheter och blev läs- och skrivkunniga.