Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med anpassningar som gynnar barn med språkstörning i förskola och skola. Vi ville även göra en jämförande undersökning och se hur anpassningarna skiljer sig åt mellan de båda verksamheterna. I läroplanerna för både förskola och skola tydliggörs att pedagoger ska anpassa och arbeta för att främja en god språkutveckling hos barnen.

För att få svar på vårt syfte har vi preciserat det i fem frågeställningar och använt oss av en etnografisk metod. Vi har genomfört praktiknära observationer med uppföljande samtal i fem olika kommuner, vid sammanlagt 18 tillfällen.

Resultatet visar att pedagoger i förskolan och skolan använder många olika exempel på anpassningar som stödstrukturer, alternativ kommunikation, samtal runt ord och begrepp, samt bildstöd i sin undervisning. I studien ges många exempel på hur pedagoger arbetar för att främja lärandet. Det skiljer en del mellan förskola och skola, dels på grund av naturliga orsaker som att barnen är i olika åldrar, dels på grund av pedagogens utbildning eller ekonomiska förutsättningar i verksamheten, men också beroende på vilket perspektiv pedagogen intar.

Sammanfattningsvis visar studien på att pedagoger arbetar medvetet med språkstimulerande anpassningar, främst med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.