Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kemisk klassning och klassning av särskilda förorenande ämnen i Tökilsbäcken: problematik kring antropogena metallers inverkan på naturmiljöer
University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Building Engineering, Energy Systems and Sustainability Science.
2019 (Swedish)Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Sustainable development
The essay/thesis is partially on sustainable development according to the University's criteria
Abstract [sv]

För att övervaka utvecklingen i Sveriges sjöar och vattendrag används bland annat klassning

av ekologisk- och kemisk status. Dessa faktorer ger information över vattendragets

status och innefattar ett flertal parametrar som sammanställs till en slutlig klassning. Tökilsbäcken

är en sju kilometer lång naturlig bäck som har sitt utlopp i Gavleån. Bäcken

rinner till största del genom ett skogslandskap, ungefär tre kilometer uppströms utloppet

finns en mindre tillrinningsbäck där en deponiverksamhet släpper ut sitt renade lak- och

dagvatten. För att klassa särskilda förorenande ämnen i Tökilsbäcken hämtades årsmedelvärde

för god status för metallerna koppar, krom och zink. Vid klassning av kemisk status

har gränsvärden för metallerna bly, kadmium och nickel inhämtats. Samtliga begränsande

värden är inhämtade från Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och

miljökvalitetsnormer (HVMFS, 2013). En sammanställning av befintliga provtagningsrapporter

under åren 2011-2018 från tre provtagningspunkter, analyser av metallhalter i

vattenmossor och bottenfauna (Internt material, SUEZ) utfördes och sammanställdes i

text och grafer.

Resultatet av denna studie är att särskilda förorenande ämnen, som ingår i klassning av

ekologisk status erhåller klassningen god status med avseende på koppar, krom och zink i

de två provtagningspunkter belägna i Tökilsbäcken. Vid den tredje provpunkten belägen

uppströms i tillrinningsbäcken blir klassningen uppnår ej god status på grund av det förhöjda

årsmedelvärdet av krom år 2011. Vid klassning av kemisk status uppnås god kemisk

ytvattenstatus vid samtliga provpunkter under tidsperioden 2011-2018 med avseende

på bly, kadmium och nickel.

Sammanställning visar att metallerna koppar, zink och bly har högst halterna uppströms,

därefter nedströms och lägst vid provpunkt utlopp. För metallerna krom och nickel är halterna

störst vid provpunkt utlopp, därefter nedströms och lägst halter uppmätts vid provpunkt

uppströms. För kadmiumhalterna ses en ökning över tid men endast marginella

skillnader mellan de tre provpunkterna. Om endast påverkan från dessa sex metaller undersöks,

dras slutsatsen att utsläppen av krom och nickel, den ökande halten av kadmium

eller inverkan av cocktaileffekten är vad som med största sannolikhet ger upphov till försämringen

i bottenfauna vid provpunkt nedströms i jämförelse med uppströms.

Trots dessa lovande resultat finns osäkerhet kring klassning av verktyget för uträknande

av biotillgänglighet då ingen eller väldigt små kopplingar kunde göras mellan undersökningar

utförda av metallhalter i vattenmossor och halten biotillgängliga metaller. Även

problematik kring gränsvärden och att utsläppen av metaller sker i koncentrationer och

inte faktisk utsläppt mängd diskuteras.

Abstract [en]

In order to monitor environmental changes in Swedish lakes and watercourses, a classification

of ecological and chemical status was evaluated. These factors provide information on the status

of the watercourse and include a number of parameters that are put together into a final

classification. Tökilsbäcken is a seven-kilometre natural watercourse that has its effluent in

Gavleån. The watercourse flows mostly through a forest landscape. Approximately three kilometres

upstream of the effluent, there is an outlet to Tökilsbäcken from a small stream where

a landfill lets out it´s purified leachate.

To classify what is called specific pollutants in Swedish environmental legislation the annual

average values were obtained for good status for the metals copper, chromium and zinc. These

three metals are a part of the classification of ecological status. When investigating the

classification for chemical status, limit values for the metals was obtained for lead, cadmium

and nickel. All limiting values have been obtained from Havs- och vattenmyndighetens regulations

on classification and environmental quality standards (HVMFS, 2013).

A compilation of existing sampling reports during the years 2011-2018 from three sampling

points, analyses of metal contents in water mosses and bottom fauna (Unpublished material,

SUEZ) was performed and compiled in text and graphs.

The result of this study shows that the three metals included in the classification of ecological

status receive classification good status concerning copper, chromium and zinc in the two

sampling points located in Tökilsbäcken. At the third test point located upstream of the small

stream, the classification will not achieve good status due to the increased annual average

value of chromium in 2011. When chemical status was classified, good chemical surface water

status was achieved at all test points over the period 2011-2018 concerning lead, cadmium

and nickel.

When analysing annual average values the levels of copper, zinc and lead where highest at

sample point upstream, then downstream and the lowest levels where found in the outlet. For

the metals chromium and nickel the highest levels where found in sample point outlet, then

downstream and the lowest values where found in upstream. The levels of cadmium has increased

over time but only marginal differences where seen for the three sample points. Only

regarding the six investigated metals it is concluded that the emissions of chromium, nickel

the increased levels of cadmium or the cocktaileffect are most likely to the degradation of bottom

fauna downstream compared to upstream.

Despite these promising results, there is some uncertainties about the tool for calculating bioavailability.

This because no or very small correlation could be found between samplings of

metal contents in water mosses and the levels of bioavailable metals in the watercourse. Also,

issues concerning limit values and that the limits for metals occur in concentrations and not in

actual amounts of metals, are discussed.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 45
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-30403OAI: oai:DiVA.org:hig-30403DiVA, id: diva2:1335122
Subject / course
Environmental Engineering
Educational program
Study Programme in Environmental Engineering (Co-op)
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-07-19 Created: 2019-07-03 Last updated: 2019-07-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5241 kB)10 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5241 kBChecksum SHA-512
c5469a490756383626d498e26dc53d9c3d1d99bb1c27422fb90734ed94d11701ef2ac42a6db5a87b9e4cd5ab6154959c6586969ea53fc7ae9478fbef5ddf6fe2
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Building Engineering, Energy Systems and Sustainability Science
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 10 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 66 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf