Följande rapport kommer redogöra för den hyresrättsliga aspekten på det nya fenomenet co-working.Undersökningen genomförs genom att granska ett antal avtal som används av aktörer på marknaden i Stockholm.Co-working tar sin början i San Fransisco 2005 och har sedan dess vuxit explosionsartat. Konceptet går ut på attupplåta flexibla arbetsplatser i olika former och detta väcker frågeställningen huruvida hyresavtal föreligger. Det ansesföreligga i de fall samtliga rekvisit i 12 kap 1 § JB är uppfyllda. Särskilt intressant är rekvisiten ”hus eller del av hus”och ”upplåts till nyttjande”. Detta p.g.a. att objektet för upplåtelse inte är byggnadstekniskt avskilt och att utrymmet ivissa fall delas med flera andra. Inom ramen för rapporten har fyra olika medlemskapstyper definierats ochundersökningen visar att några av dessa kan anses utgöra hyresavtal, detta innebär att hyreslagens regler ska tillämpaspå medlemskapen. Hyreslagens syfte är att verka som skyddslagstiftning och av vikt blir därför hyresgästernas skydd.Undersökningen har haft särskilt fokus på reglerna om uppsägningstider och indirekt besittningsskydd då dessasannolikt har störst ekonomisk påverkan för inblandade parter.

Undersökningen har visat att avtalen som skrivs innehåller flera brister både vad gäller uppsägningstider och indirektbesittningsskydd. Dagens lagstiftning har visat sig flexibel nog att tillämpa på dessa flexibla arbetsplatser. För attaktörerna ska kunna åstadkomma den avsedda flexibiliteten behöver avtalen skrivas om. Ett förslag är att aktörernaskriver avtalen på bestämd tid vilket ger dem möjlighet att tillämpa kortare uppsägningstider. Vidare kan aktörernaavtala bort det indirekta besittningsskyddet genom att inhämta godkännande från hyresnämnden. På detta sätt kanaktörerna fortsätta bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning samtidigt som användarna får tillgångtill lättillgängliga och flexibla hyresavtal för kontorsplatser.

The following thesis will describe the legal aspects of the new phenomena co-working. The study will beimplemented by reviewing a selected number of contracts that are used by actors on the market for co-working inStockholm. Co-working took its form 2005 in San Francisco and has grown rapidly since. The concept is aboutletting flexible workspaces in different shapes and this raises the question if the contracts are to be seen as leaseagreements. This considers be to hand when all four requisites in 12 chapter 1 § JB is fulfilled. Requisites that areespecially interesting is “house or part of house” and “exclusive right to use”. This due to that the object for leasingis not technically separated and that it is sometimes shared by others. In this thesis four different types ofmembership are identified, and the study shows that some of these are to be considered as lease agreements. Thismeans that the memberships have to follow the rental laws (12 chapter JB). The purpose of the rental law is toprotect the tenant that is to be seen as the weaker part. The study has focused on the rules about notification periodsand indirect protection of possession because this could have a large economic impact for the parties involved.The study has shown that the contracts that are used contains several flaws both regarding notification periods andindirect protection of possession. Current legalization has shown to be flexible enough to be applied on these flexibleworkspaces. For the actors to be able to reach the intended flexibility the contracts need to be rewritten. Onesuggestion is that the actors writes the contracts for a designated time that will allow them to use shorter notificationperiods. The actors are also able to create contracts that doesn’t contain indirect protection of possession byobtaining approval from Hyresnämnden. By doing this, the actors are able to operate in accordance with currentlegalization as well as the users are able to have accessible and flexible workspaces.