Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mikrolån i Indien: Regelverket och dess effekter
Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013). 1995.
2019 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 240 HE creditsStudent thesisAlternative title
Microcredit in India : Regulation and its effects (English)
Abstract [en]

The purpose of the thesis is to study microcredit regulation in India, how it is designed, and

how it affects the borrowers. Since microfinance institutes (MFIs) often claim that microcredit

is a tool for empowering women, the impact on women has been studied in particular in the

thesis. The success and the failures from using different models and legal structures for

microcredit can be used to improve credit regulation in both developing and developed

jurisdictions. The research questions that are studied are: What impact does microcredit

regulation have on borrowers? How does microcredit impact women in particular? How can

microcredit regulation improve the well-being of borrowers? In order to fulfil the aim of the

thesis, a field study in India has been carried out to interview borrowers of microcredit,

employees at a MFI and other experts on the field. To understand the impact that microcredit

has had on the borrowers, the Capabilities Approach is applied on results from interviews with

borrowers.

Microcredit provides small loans to people in developing countries. It has become popular all

over the world as a tool to alleviate poverty and empower women, especially in India. The

sector was largely unregulated in India until the event of the Andhra Pradesh crisis in 2010.

Leading up to the crisis, many microfinance institutes scaled up quickly and several entities

shifted from not-for-profit into for-profit entities as financial institutions and commercial banks

entered the sector. The methods used by the institutes, along with the non-existing legal support,

led to borrowers defaulting and becoming over-indebted. Reports in the media emerged of some

borrowers committing suicide as an effect of the crisis. The public reputation of microcredit

was for the first time tarnished. After the crisis the sector begun to regulate the for-profit

microfinance institutes that had caused the crisis. Today, they are fully regulated and supervised

by the Reserve Bank of India (RBI). Other entities have remained unregulated, despite attempts

to regulate them.

The study has shown that microcredit has improved the well-being of most of the borrowers in

terms of change in status, social participation, and increase in income. When using the

Capabilities Approach microcredit can enhance one’s capabilities and freedom if the

microcredit regulations aim is to improve the well-being. In terms of how microcredit impacts

women specially, the interviews show that women are not always the primary user of the loan,

she is often used as an instrument through which the husband gets the loan. Microcredit has the

potential for positively impacting female well-being, but it does not presently live up to the

notion of empowering women through entrepreneurship. To conclude, borrowers’ well-being

has improved through the introduction of microcredit, but there is no clear correlation between

microcredit and improvements in well-being. Well-being cannot be achieved if there is no

regulation in place which aims to prevent exploitation of MFIs. The event of Andhra Pradesh

crisis provides us with examples of how microcredit regulation can be an important tool in

improving welfare and reducing harmful credit.

Abstract [sv]

Syftet med uppsatsen är att studera regelverket gällande mikrolån i Indien, dels hur det är

utformat och dels undersöka hur det påverkar mikrolånstagarna. Eftersom mikrolånsinstituten

ofta hävdar att mikrolån kan användas som ett verktyg för att stärka kvinnor, har påverkan på

kvinnorna studerats särskilt. Framgångarna och misslyckandena från att använda olika modeller

och regelverk för mikrolån kan användas för att förbättra kreditreglering i både

utvecklingsländer och utvecklade länder. Frågeställningarna som studeras är: Vilka effekter har

regleringen för mikrolån på låntagarna? Hur påverkas kvinnor av mikrolån i synnerhet? Hur

kan regleringen för mikrolån förbättra låntagarnas välbefinnande? För att uppfylla syftet med

uppsatsen har en fältstudie i Indien genomförts där intervjuer har gjorts med framförallt

låntagare, men även anställda vid ett mikrolånsinstitut och andra experter på området. För att

förstå hur låntagarna påverkas av mikrolån har Capabilities Approach tillämpats på resultaten

från intervjuerna med låntagarna.

Mikrolån innebär små lån till människor i utvecklingsländer. Mikrolånen har blivit populära

över hela världen som ett verktyg för att minska fattigdom och stärka kvinnor, särskilt i Indien.

Under lång tid var sektorn nästan oreglerad i Indien fram till Andhra Pradesh-krisen 2010.

Under tiden som ledde upp till krisen växte många mikrolånsinstitut snabbt och många institut

skiftade från icke-vinstdrivande till vinstdrivande företag allteftersom finansinstitut och banker

intog sektorn. De metoder som användes av instituten tillsammans med den näst intill

obefintliga regleringen ledde till att låntagare inte kunde betala sina skulder allteftersom de

förföll till betalning. De blev överskuldsatta och i rapporter i media framkom det att vissa

låntagare hade begått självmord som en effekt av krisen. Mikrolånsinstitutens offentligt rykte

blev för första gången förstört. Efter krisen började sektorn reglera de mikrolånsinstitut som var

orsaken till krisen och idag är de helt och hållet reglerade och övervakade av the Reserve Bank

of India (RBI). Övriga institut förblev i stort sett oreglerade trots försök att reglera dem.

Studien har visat att mikrolån har förbättrat de flesta låntagarnas välbefinnande genom

förbättringar i status, socialt deltagande, och ökad inkomst. Genom att använda Capabilities

Approach kan mikrolån öka en persons förmågor och frihet om regelverket för mikrolån syftar

till att förbättra låntagarnas välmående. När det gäller hur mikrokredit påverkat kvinnor

specifikt visade intervjuerna att kvinnan inte alltid är den verkliga låntagaren, ofta används hon

som ett instrument där mannen tar del av lånet. Mikrolån kan potentiellt ha en positiv påverkan

på kvinnors välbefinnande, men det kan inte leva upp till föreställningen om att stärka kvinnor

genom entreprenörskap. Sammanfattningsvis kan studien visa att låntagarnas välmående har

förbättrats genom mikrolån, men det finns ingen automatisk koppling mellan mikrokrediter och

förbättringar i låntagarnas välbefinnande. Ökat välbefinnande går inte att uppnå om det inte

finns ett regelverk som syftar till att motverka exploatering av mikrolånsinstitut. Krisen i

Andhra Pradesh kan ge ett exempel på hur regleringen för mikrolån kan användas som ett

verktyg för att förbättra välfärd och minska skadlig kreditgivning.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 43
Keywords [en]
Microcredit, Regulation, India, Women Empowerment
Keywords [sv]
Mikrolån, Regelverk, Indien
National Category
Social Sciences Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-73243OAI: oai:DiVA.org:kau-73243DiVA, id: diva2:1332964
Subject / course
Law
Educational program
Master Programme (one year) in Jurisprudence, 60 hp
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-07-01 Created: 2019-06-28 Last updated: 2019-07-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(614 kB)22 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 614 kBChecksum SHA-512
fe9299dadf53bafa98ecc2c1cac8ca20d9f546b2f9b35f91d5408f478d8ab6440fd6046594ef4ac52ccce39ddb889af49b75ee030e5a9188430f8816556ba54c
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Karlstad Business School (from 2013)
Social SciencesLaw

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 22 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 113 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf