En namnfunktion kan sägas vara både en roll som ett namn har och en association som ett namn ger. Med fokus på namnbruk, är den här uppsatsens syfte att identifiera och analysera namnfunktionerna inom ett begränsat, autentiskt område i Halmstad. För att göra detta, brukas en kombination av metoder. Besöksintervjuer som spelats in och transkriberats, gatuplansintervjuer där anteckningar förts samt kompletterande internetsökningar i lokaltidningar och på Halmstads kommuns webbplats.

Teorin bygger på framställningar av Thorsten Andersson och Laura Kostanski och inkluderar – med min terminologi – följande sex namnfunktioner: identifikation, ideologi, emotion, historicitet, känsloband och samhörighet. Analysen visar att identifikation, att lokalisera och orientera platser, är ortnamnens primära funktion för brukarna och alla namn har denna funktion. Vissa namn är givna utifrån en ideologi, i undersökningsområdet ofta för att hedra och minnas en särskild person som varit betydelsefull för Halmstad. Denna ideologi kan vara mer eller mindre levande, beroende på om namnbrukarna vet vem personen var. Andra namn bygger på emotion. Dessa namn är givna i känsla och är i regel binamn (smek- och öknamn), varav många används situationsbundet när brukaren vill få en viss effekt.

Medan dessa tre nu nämnda funktioner alltid hör samman med namngivningen och bevaras i namnbruket, kan historicitet bildas i endera. I undersökningsområdet visar sig historicitet dock främst i namnbruket, i det att Halmstadsborna associerar en förfluten händelse till vissa namn, samt att hela namnskicket är en länk till stadens historia när ombyggnationer förändrar dess utseende. Att känna till de officiella och inofficiella namnen i Halmstads stadskärna stärker också människornas samhörighet.   Denna funktion är sammanlänkad med känsloband och historicitet. Namnen, och den historia människor associerar till dem, är viktiga för informanterna och deras identitet som Halmstadsbor – vilket i förlängningen innebär stadens identitet.