Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Möjligheter och hinder att använda uppsamlad tång och sjögräs som biogödsel i Sydöstra Sverige
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering.
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering.
2019 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Opportunities and obstacles of using beach-cast macroalgae as biofertilizer on the southeast coast of Sweden (English)
Abstract [sv]

Kring Sveriges kuster hamnar tång och sjögräs (även kallad släke) som ruttnar, sprider dålig lukt och som läcker närsalter tillbaka till havet vilket kan bidra till en ökad lokal övergödning. Ett område som är särskilt drabbat av stora mängder släke är sydöstra Sverige inklusive landskapen Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Släke har tidigare använts inom jordbruket som gödningsmedel på grund av dess näringsrika innehåll men med införandet av konstgödslet har användningen av släke minskat. Denna studie sammanställer data från rapporter kring Sveriges sydöstra kust för att kartlägga hur kadmiumhalterna kan variera beroende på plats och tid. Dessutom utförs beräkningar för att bedöma om släke eventuellt skulle kunna integreras i dagens jordbruk. Resultaten visade att 22 av 104 insamlade värden av kadmiumhalter överstiger gränsen för biogödsel och avlopsslam på 2 mg Cd /Kg TS samt att det finns lokala skillnader angående kadmiumhalter. Beräkningarna visade att släke kan troligen ersätta fastgödslet som används idag på grund av liknande näringsinnehåll. Tillgången till släke begränsar däremot hur väl släke kan ersätta mineralgödslet och fastgödslen. Dessutom överstiger kadmiumtillförseln till åkrarna den tillåtna gränsen på 0,75 g/ha. Slutsatsen blir därmed att släke inte bör användas ensamt för att bidra med näring till matgrödor på grund av dess höga kadmiuminnehåll. Istället kan det användas till icke matgrödor eller möjligtvis kombinera mineralgödsel med släke för att hålla kadmiumhalterna i styr, samtidigt som eutrofieringen i Östersjön förmildras.

Abstract [en]

Around the coasts of Sweden there is a distribution of macroalgae that rots which causes it to smell bad and it also leaks nutrition back to the ocean which causes a growth in local eutrophication. Especially the southern eastern part of Sweden is affected by this, including the landscapes Skåne, Blekinge, Öland and Gotland. These macroalgaes have previously been used within agriculture as fertilizer because of its high nutritional content but the introduction of inorganic fertilizers has decreased the use of macroalgaes. This study compiles the data from reports gathered on the southeastern coasts of Sweden to map out how the concentrations of cadmium can vary depending on position and time. Furthermore, calculations were made regarding the potential replacement of macroalgae with different types of manure by comparing the amount of nutrients that each fertilizer contains. The results showed that 22 of 104 collected values of cadmium concentrations exceeded the limit of 2 mg Cd/Kg TS and that there are local variations when it comes to cadmium content in macroalgaes. Calculations showed that the macroalgae can probably replace the manure from cow and pig, mainly because of its similarities in nutrient contents. The limiting factor to how well the inorganic fertilizer can be replaced is the amount of macro algae on the coasts - there are small amounts. The infusion of cadmium however is too large and exceeds the limit of 0,75 grams per acre. The conclusion is therefore that macroalgae should not be used alone for food crops as the cadmium levels are too high. It can instead be used for non-food crops or combine the macroalgae with inorganic fertilizers to keep the cadmium levels low while also mitigating the eutrophication of the Baltic sea.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 32
Series
TRITA-ABE-MBT ; 19467
Keywords [en]
Macroalgae, cadmium, food crop, nutrition
Keywords [sv]
Tång, kadmium, matgröda, näring
National Category
Ecology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-253838OAI: oai:DiVA.org:kth-253838DiVA, id: diva2:1327310
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-06-19 Created: 2019-06-19 Last updated: 2019-06-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(706 kB)49 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 706 kBChecksum SHA-512
3728217e84fa343eeecd8bae137cf9c0db1a62b5e5bc7428469903d372cb6dac1b414801ce1600f4a738a691f8e0cc07b27f9db21e0c39956284f9c18f8bf743
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sustainable development, Environmental science and Engineering
Ecology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 49 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 96 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf