Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Den som inte sett gruvan, har inte sett Sverige: En studie om förutsättningarna för efterbehandling, kulturarvsprocesser och återanvändning i Aitikgruvan med utgångspunkt i Falu gruva.
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Learning.
2019 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
They who have not seen the mine, have not seen Sweden : A study on the conditions for mine reclamation, heritagisation and reuse of the Aitik mine using the Falun mine as a reference point. (English)
Abstract [sv]

Den här studien utgår ifrån två svenska koppargruvor varav den ena, Aitik i Gällivare, är idrift och den andra, Falu gruva, stängde 1992. Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för att använda Falu gruva som modell för den framtida avvecklingen av Aitik, med särskilt avseende på efterbehandling, kulturarvsprocesser och återanvändning. Inom ramen för kulturarvsprocesser och återanvändning beaktas särskilt lärande.Metodansatsen är kvalitativ och den teoretiska utgångspunkten är att en gruva kan ses som ett stort sociotekniskt system bestående av artefakter och sociala komponenter. Genom intervjuer med representanter från Falu gruvas ägare och Aitiks ägare samt från Gällivare kommun genererades data. Data från intervjuerna samt från en mindre dokumentstudieut gjorde studiens resultat. Detta analyserades tematiskt och diskuterades utifrån uppsatsens teoriavsnitt.

Resultatet visar att Aitik kan utvecklas vid en framtida avveckling och att Falu gruva i vissa avseenden kan användas som modell för denna process. Bland annat kan Falu gruva användas som modell för Aitik avseende utbildning som en del av återanvändning, där Aitikkan lära av Falu gruva genom att inte göra samma misstag som gjorts där. Resultatet visar emellertid också att samhällena Gällivare och Falun skiljer sig mycket åt, både vad gäller samhällsidentitet och samhällets relation till gruvan. Slutsatsen av den här studien är att aspekter såsom att betrakta artefakter som en resurs; gruvans roll i samhället; samt vem som definierar kulturarv är centrala för att kunna använda Falu gruva som modell för Aitikmed hänsyn till lärande.

Abstract [en]

This study is about two Swedish copper mines, Aitik in Gällivare which is still in use and theFalun mine, which closed in 1992. The aim of this study is to explore the prerequisites for using the Falun mine as a model for the future closure of the Aitik mine, with regards specifically to mine reclamation, heritagisation and reuse. In particular, the aspect of learning within the heritagisation and reuse framework is discussed. A qualitative research method has been used and the theoretical starting point is that a mine can be seen as a large technological system consisting of artifacts and social components. Data has been collected through interviews with representatives from the Falun mine owners, the Aitik mine owners and from the local government of Gällivare. This data, along with data from a limited document study, made up the results of this study. The results were then analyzed thematically and discussed against the theoretical frameworks used in this study.

The results show that Aitik can be developed post-closure and that the Falun mine can, ins ome regards, be used as a model for this development process. Among other aspects, theFalun mine can be used as a model for Aitik for education as a part of reusing the mine, where Aitik can learn from the Falun mine by not making the same mistakes that were made there. However, the results show that the Gällivare and Falun societies are different in terms of identity and in their relations towards the mines. The conclusion of this study is that aspects such as regarding artifacts as resources; the mine’s role in society; and who determines what a cultural heritage is, are all important in order to use the Falun mine as a model for Aitik from an educational perspective.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 38
Series
TRITA-ITM-EX ; 2019:447
Keywords [en]
Aitik, large technological systems (LTS), mine reclamation, heritagisation, reuse, Falun copper mine
Keywords [sv]
Aitik, stora sociotekniska system (LTS), efterbehandling, kulturarvsprocesser, återanvändning, Falu koppargruva
National Category
Engineering and Technology Learning
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-253822OAI: oai:DiVA.org:kth-253822DiVA, id: diva2:1326763
Subject / course
Technology and Learning
Educational program
Master of Science in Engineering - Engineering and of Education
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-06-18 Created: 2019-06-18 Last updated: 2019-06-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4758 kB)37 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4758 kBChecksum SHA-512
4224ddd3debf2cd4a562e3c97642e9b803720ed39ddc610bb959854ff8e0bd92310244313a465a99d2571c51d0eb21286546517c46d7d6aaabeae490f545e1a6
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Learning
Engineering and TechnologyLearning

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 37 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 233 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf