Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mä oon niinko… ruotsinsuomalainen” ”Jag är liksom... sverigefinsk”: Om sverigefinska barns identitetssarbete
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
2019 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

This master thesis is a study on identity construction of a group of 9-14 year old children with Finnish origin in Sweden. In 2000 Sweden granted a special status of a national minority to five indigenous minorities, of which the Sweden-Finns are one, by ratifying European council’s framework convention for protection of national minorities. The status was further strengthened in 2010 with law 2009:724 giving Sweden’s five national minorities right to preserve and promote their own cultures and languages considered to be endangered due to centuries-long marginalisation, discrimination and forced assimilation to the Swedish society. The law emphasises particularly children’s right to a cultural identity and the minority language. Majority of the Sweden-Finnish children today are second or third generation decendants of the large group of work-related immigrants who migrated from Finland to Sweden during the 1960s-70s. Due to various socio-political reasons, the Sweden-Finns have assimilated culturally and linguistically to the Swedish society and children are predominantly Swedish-speaking. The theoretical framework in this thesis is a constructionist view on identity and ethnicity as ever-changing and in a constant process of being reproduced. There is an aspect of hybridity in identity; one person can have different identities during his or her lifetime. By using qualitative group interviews as a research method this thesis studies how a group of eleven Sweden-Finnish children relates to and identifies with “Finnishness” or “Sweden-Finnishness”. The study focuses on how these identity categories are reproduced by children and how they are used to mark and symbolise different aspects of the children’s identities. According to the sociology of childhood, children are seen as active social actors. Therefore this thesis presents a child’s perspective and it is the children’s own stories, opinions and insights to identity construction that form the basis to the analysis. The conclusion drawn is that the Sweden-Finnishness is constructed through children’s relations to Finland and how they relate to their Finnish origin even though their lives are preconditioned in a Swedish-speaking environment. Children describe Sweden-Finnishness as a relatively new identity category that is still under construction but a majority identify themselves as Sweden-Finns for their lives are in Sweden. Children have a limited access to other Finnish-speaking children and children’s cultures outside the group meetings where the interviews were conducted and Finnish language is mostly used with the Finnish-speaking parent or more seldom with relatives. The children consider their bilingualism as an advantage but the limited contacts to Finnish-speaking friends and the dominance of Swedish, and increasingly English, through social media in their daily lives decreases the possibilities to use Finnish in social relations.

Abstract [sv]

Det här examensarbetet skrivs inom barn och ungdomsvetenskap och handlar om sverigefinska barns identitetsarbete. Sverigefinnar är i Sverige bosatta personer med finsk härkomst och en av de fem nationella eller historiska minoriteterna som Sverige erkände i februari 2000. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk fastställer bland annat att allmänheten ska särskilt främja minoritetsbarns rätt till utveckling av en kulturell identitet och användningen av det egna språket. Majoriteten av dagens sverigefinska barn och unga tillhör den andra- eller tredje generationen av den stora arbetskraftsinvandrargruppen som emigrerade från Finland till Sverige under 1960-70-talet. Dåtidens minoritetspolitik och bristen på finsk kulturell- och språklig kontext i vardagen har gjort att inte bara en, utan flera generationer sverigefinska barn saknar idag kunskaper om den finska kulturen samt kunskaper i det finska språket. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av begreppen identitet, etnicitet och kultur. Studien använder sig av ett konstruktionistiskt perspektiv, att identiteter konstrueras hela livet i olika korsade och även motsatta diskurser. Identitetens hybriditet betyder att en och samma person kan uppleva och anamma olika identiteter under sitt liv. Inom barndomssociologi anses barn vara aktiva aktörer som själva konstruerar sin verklighet och det är därför att barnens egna funderingar och berättelser får företräde i redovisningen av den insamlade empirin. Med kvalitativ gruppintervju som forskningsmetod har en grupp av 11 sverigefinska barn i åldersgrupp 9-14 år intervjuats i syfte att kunna presentera ett sverigefinskt barns perspektiv som belyser hur barnen själv upplever och uppfattar sin identitet samt hur den kan kopplas till sverigefinskhet eller finskhet. Självidentifikation är en strategisk positionering som görs i relation till andra människor och att identifiera sig som finsk eller sverigefinsk är därmed en högst individuell uppfattning eller upplevelse om vem man är. Forskningsresultaten fastställer att sverigefinskhet skapas genom barnens relationer till Finland och den finska härkomsten trots att barnens levnadsmiljö huvudsakligen är svenskspråkig. De flesta kan identifiera sig med sverigefinskhet även om den uppfattas som en relativ ny identitetskategori som håller på att utvecklas och fyllas med innebörd. Barnen upplever att det finns få möjligheter att skapa sverigefinska kamratkulturer utöver den fritidsverksamheten där intervjuerna genomfördes och det finska språket används nästan uteslutande med den finskspråkiga föräldern eller mer sällan med släktingar. Flerspråkighet anses som en resurs som gynnar barnen i olika livssituationer men kompisrelationer är till stor del svenskspråkiga och användning av social media på engelska minskar tillfällena och möjligheterna till att använda finska.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 69
Series
Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Keywords [en]
Sweden-Finnish children, identity, Finnishness, Sweden-Finnishness, national minorities, minority language
Keywords [sv]
Sverigefinska barn, identitet, finskhet, sverigefinskhet, nationell minoritet, minoritetsspråk
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-385659OAI: oai:DiVA.org:uu-385659DiVA, id: diva2:1325284
Subject / course
Child and Youth Studies
Educational program
Master Programme in Educational Sciences
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-06-19 Created: 2019-06-15 Last updated: 2019-06-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(783 kB)43 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 783 kBChecksum SHA-512
9e8d10884cb73f8d0f3c1036fc43261dff6727c92a703344c3160abe26c96c4c56baca9c578c51ee414fe3b79c52fcfaa1d8d91a81a8cca3a105b76ed17388c8
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 43 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 255 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf