Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Feministisk stadsplanering, mer än bara jämställdhet: En kvalitativ studie om praktiserandet av diskursen
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Urban Planning and Environment, Urban and Regional Studies.
2019 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
Feminist urban planning, more than just equality : A qualitative discourse analysis (English)
Abstract [sv]

Kvinnan har genom alla tider, till följd av de strukturella ojämlikheterna i samhället, mer eller mindre negligerats i stadsplaneringen. Både planeringsteorin och planeringspraktiken har historiskt karaktäriserats av maskulinitet och utgått från mannen som norm. En trend som enligt Larsson och Jalakas (2014) går att vända genom att integrera ett feministiskt perspektiv i planeringen. De menar att ”För kvinnor var – och är – staden ett befrielseprojekt, ett sätt att komma ifrån seglivade patriarkala och förtryckande strukturer.” (Larsson & Jalakas, 2014, 24). Det vill säga, genom att utmana normerna inom stadsplaneringen väntas jämställdheten öka. Vidare anses ett postmodernt feministiskt perspektiv som genomsyras av intersektionalitet identifiera de underliggande ojämställda strukturerna och generera jämställda stadsmiljöer genom inkluderande stadsplanering. Därmed anses det feministiska perspektivet addera en dimension av ifrågasättande till stadsplaneringen, som jämställd stadsplanering inte kan nå. Trots att det postmoderna feministiska perspektivet inkluderar fler aspekter än kön och genus, som till exempel etnicitet, klass och ålder, används begreppet feminism i den här studien i sammanhanget av grupperna kvinnor och män. Uppdelningen är relevant då stadsplaneringen utifrån intervjuerna har visat sig utgå från könsuppdelad statistik och forskning om att planering som sker utifrån kvinnans erfarenheter gynnar alla i samhället. Däremot bidrar det intersektionella perspektivet med vetskapen om att både kvinnor och män består av fler underkategorier som är av relevans i planeringen. Trots att intresset för feministisk teori har ökat inom arkitekturforskningen under de senaste decennierna identifierar teoretiker inom diskursen feministisk stadsplanering att diskursen inte fått fäste inom planeringspraktiken. Ett konstaterande som i den här studien anses märkligt med tanke på att målet med Sveriges samhällsplanering är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planeringsprocessen. Då det feministiska perspektivet på stadsplaneringen är processinriktat anses det öka medvetenheten kring sociala orättvisor och omdana stadsplaneringen från grunden. Judith Butlers (u.å.) teori om att kön är ett resultat av genus tolkas i den här studien som att genus skapas ur människors handlande vilket kan påverkas av den fysiska miljön, som i sin tur kan påverkas av stadsplaneringeringen. Alltså kan stadsplaneringen påverka skapandet av genus och vad som ter sig kvinnligt och manligt. Det har visat sig att planering som utgår från kvinnan och hennes vardagsperspektiv gynnar samtliga grupper i samhället och gör planeringen mer jämställd. En förutsättning för att feministisk stadsplanering ska kunna ge upphov till ökad jämställdhet är att de yrkesverksamma i branschen har riktlinjer och verktyg att tillgå som kan översätta teorin till praktiken. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur yrkesverksamma förhåller sig till diskursen och vilka riktlinjer de har att tillgå i olika planeringsdokument för att praktisera diskursen. De kvalitativa metoder som ligger till grund för studien är dokumentanalys samt halvstrukturerade intervjuer. Studien har visat att både litteraturen och de yrkesverksamma identifierar en avsaknad av en tydlig definition av diskursen feministisk stadsplaneringen, men de yrkesverksamma ser ingen vits med att utarbeta en då en definition ändå inte underlättar praktiserandet av diskursen. Däremot efterfrågar de yrkesverksamma tydligare riktlinjer och verktyg för det praktiska arbetet. Utifrån dokumentanalysen och intervjustudien framgår att görandet av feministiska stadsplanering bör ske utifrån lokalt anpassade verktyg som inspirerats av allmängiltiga riktlinjer. Både teorin och empirin indikerar att feministisk stadsplanering som har ett intersektionellt perspektiv och utgår från medborgarna skapar jämställdhet i den fysiska planeringen. Resultatet visar även att det bör ske en kunskapshöjning av planerarkåren, vilken behöver bli mer humanistisk för att kunna adaptera planeringen till medborgarnas behov.

Abstract [en]

Through the ages, women have been neglected in urban planning because of structural discrimination. Both planning theory and practice have been characterized by masculinity and gender norms. A trend that, according to the theory, can be reversed by integrating the feminist perspective into the planning practice. A postmodern perspective permeated with intersectionality will identify the underlying unequal structures and, through inclusive urban planning, generate equal urban environments. Thus, the feminist perspective is believed to call into question the urban planning, beyond the powers of equitable urban planning. Although the postmodern feminist perspective includes more aspects than sex and gender, such as ethnicity, class and age, the term feminism is here used in the context of the groups of women and men. The division is relevant as urban planning, based on the interviews, has proven to be based on statistics broken down by gender and research based on the knowledge that planning that is based on a woman's experiences benefits everyone in society. However, the intersectional perspective contributes to the knowledge that both women and men consist of sub-groups that are of relevance to the planning. Although interest in feminist theory has increased in the field of architectural research over the past few decades, theorists within the discourse of feminist urban planning can’t recall that the discourse has been implemented. A finding that, in this study, is considered strange considering that the goal of Sweden's urban planning is to achieve gender mainstreaming throughout the whole planning process. As the feminist perspective on urban planning is process-oriented, it is considered to raise awareness of social injustice and change urban planning from scratch. Judith Butler’s (n.d. Swedish u.å.) theory about sex being social constructed is here interpreted as gender being created from people's actions and that an action is influenced by the physical environment, which in turn is influenced by the urban planning. Thus, urban planning can influence the creation of gender and what appears female and male. It has been shown that urban planning that is based on women and their everyday perspective favours all social groups and makes planning more equal. That the professional planners possess knowledge, guidelines and tools of how to implement the feminist perspective into practice is a pre-condition of the planning’s success. The qualitative methods that form the basis of this study are document analysis and semi-structured interviews. The study has shown that both the literature and the planning profession identify a lack of a clear definition of the feminist urban planning discourse, but the professionals see no point to coin one since a definition doesn’t facilitate the practice of the discourse. However, the professionals demand clearer guidelines and tools for the practical work. Based on the document analysis and the semi-structured interviews, it appears that the practice of feminist urban planning should be based on locally adapted tools that are inspired by general guidelines. Both theory and empiricism indicate that feminist urban planning that has an intersectional perspective and starts from a citizens’ perspective generates equality in spatial planning. The result also shows that the planning profession needs a humanistic awareness-raising campaign in order to be able to incorporate the needs of the citizens into the urban planning.

Place, publisher, year, edition, pages
2019.
Series
TRITA-ABE-MBT ; 19286
Keywords [sv]
Feminism, feministisk stadsplanering, genus, intersektionalitet, kvinnor, kön, strukturella skillnader
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-253070OAI: oai:DiVA.org:kth-253070DiVA, id: diva2:1324014
Subject / course
Urban and Regional Planning
Educational program
Master of Science in Engineering - Urban Management
Presentation
2019-06-04, 00:00
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-06-13 Created: 2019-06-13 Last updated: 2019-06-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1345 kB)59 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1345 kBChecksum SHA-512
88d040869caf482ae275bdf3ab6ccf78778d94817355178ad0ea28da8e34b73f237711e301238c438e47b94a33c7703360d44f6ebe5f270e80635f88b55e0b91
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Urban and Regional Studies
Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 59 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 155 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf