Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Integritet och etnicitet: En undersökning om olika etniska gruppers syn på personlig integritet i samband med direktmarknadsföring
University of Borås, School of Business and IT.
University of Borås, School of Business and IT.
2007 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesisAlternative title
Integrity and ethnicity : A research on different ethnic groups point of view on personal integrity in the context of Direct Marketing. (English)
Abstract [sv]

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat av krissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden och skapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inom relationsmarknadsföringen. Som i alla relationer, har respekterandet av den personliga integriteten en nyckelroll även i relationen mellan företag och kund. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur synen på den personliga integriteten skiljer sig åt mellan fyra olika etniska grupper; svenskar, kroater, syrier och iranier. För att besvara det har vi utformat två forskningsfrågor: 1. Vilka skillnader finns det i synen på personlig integritet i samband med direktmarknadsföring mellan svenskar, kroater, syrier och iranier? 2. Vad beror skillnaderna på? För att kunna besvara frågorna har vi använt oss av den kvalitativa metoden och använt oss av fokusgruppintervjuer där vi har intervjuat en fokusgrupp ur varje aktuell etnisk grupp. Vi har även studerat litteratur och vetenskapliga artiklar i ämnet för att bilda oss en akademisk grund och ett akademiskt perspektiv på vårt arbete. De skillnader som vi fann var bland annat att den svenska gruppen väljer att ifrågasätta traditionella värderingar för att sedan bilda en egen uppfattning något som inte förekommer hos de andra grupperna. Den svenska gruppen var dock den grupp som lättast skulle kunna ge ut sitt personnummer. Svenska gruppen ser inte adressen som någonting privat eftersom den är offentligt publicerad och därför tror vi att acceptansen är större bland svenskar än bland de andra etniska grupperna, antagligen för att svenskarnas attityder understöds av en kraftig tilltro till staten. Svenskarnas känsla av att DR är skräppost som ett resultat av en ambition att leva i en viss social miljö och DR passar inte in riktigt i den. Syrierna verkar på ett sätt ha den tydligaste gränsen på personlig integritet av alla de undersökta grupperna. På grund av att det förekommer korruption i hemlandet anser de att det säkerligen finns misstanke om att det förekommer korruption i det svenska 6 samhället också. Att den iranska gruppen är mest emot handel med adresser tror vi beror också på att det i deras hemland så förekommer det en del korruption och det kan vara en omedveten spärr som säger att det är bättre att vara lite reserverad. Problemet med kränkning av den personliga integriteten är inte endast själva registreringen utan att den registrerade informationen hamnar i fel händer. I den biten har kroatiska gruppen starka åsikter om företagens användning av registrerade telefonsamtalslistor vilket kan antagligen förklaras med erfarenheter från krigstiden. De rekommendationer vi har lagt fram är bland annat att olika etniciteter har olika åsikter om vad som betraktas personligt och många skiljer på det privata och det allmänna. Genom att företag skaffar information om olika etniciteters allmänna förhållningssätt till personlig integritet så kan de skapa någon form av relation med kunden. Då är företaget inte längre en främling för kunden och då är acceptansen högre när det gäller att lämna ifrån sig personlig information.

Place, publisher, year, edition, pages
University of Borås/School of Business and IT , 2007.
Series
Magisteruppsats ; 2007MF30
Keywords [en]
kultur, etnicitet, relationsmarknadsföring, kroater, syrianer, iranier
Keywords [sv]
personlig integritet, direktmarknadsföring, svenskar
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-18591Local ID: 2320/2434OAI: oai:DiVA.org:hb-18591DiVA, id: diva2:1310509
Note
Uppsatsnivå: DAvailable from: 2019-04-30 Created: 2019-04-30

Open Access in DiVA

fulltext(778 kB)18 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 778 kBChecksum SHA-512
8e8eb72bb1f8be42693a29698fd1083255e0eb409ddad156693e79ec986c98727d9cee361bb12b4c80c9ccf80b2cf2358e482fe36db7f933b621ed5046560d0b
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Business and IT
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 18 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 12 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf