Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
A System of Systems of Mental Health in Cities: Digging Deep into the Origins of Complexity
KTH, School of Engineering Sciences in Chemistry, Biotechnology and Health (CBH), Biomedical Engineering and Health Systems, Health Informatics and Logistics.
KTH, School of Engineering Sciences in Chemistry, Biotechnology and Health (CBH), Biomedical Engineering and Health Systems, Health Informatics and Logistics.
SKL.
KTH, School of Engineering Sciences in Chemistry, Biotechnology and Health (CBH), Biomedical Engineering and Health Systems, Health Informatics and Logistics.ORCID iD: 0000-0003-1126-3781
2019 (English)In: Article in journal (Refereed) Submitted
Abstract [en]

Mental health in urban environments is often treated from a healthcare provision perspective. Research in recent decades showed that mental illness in cities is a result of dysfunctional coordination between different city systems and structures. Given the nature of the city as a system of systems, this work builds participatorily a general system dynamic model of factors that affect mental health in urban and regional environments. Through this method, we investigated the challenges of the application of such methodology to identify important factors, feedback loops, and dependencies between systems to move forward in planning for mental health in cities. The outcome is a general model that showed the importance of factors that vary from individuals, families to communities and feedback loops that span multiple systems such as the city physical infrastructures, social environments, schools, labor market, and healthcare provision.

Place, publisher, year, edition, pages
2019.
Keywords [en]
Mental Health, System Dynamics, Participatory Methods, Urban Health
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-243017OAI: oai:DiVA.org:kth-243017DiVA, id: diva2:1284849
Note

QC 20190208

Available from: 2019-02-01 Created: 2019-02-01 Last updated: 2019-11-21Bibliographically approved
In thesis
1. Assessment of Application of Participatory Methods for Complex Adaptive Systems  in the Public Sector
Open this publication in new window or tab >>Assessment of Application of Participatory Methods for Complex Adaptive Systems  in the Public Sector
2019 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The provision of services by the public sector is the result of a complex adaptive system at work, and involves a large number of stakeholders from different institutions and organisations. In the era of rapid change in requirements and expectations from the public sector, the management of change processes asks for the involvement of many stakeholders from different layers and positions.

Participatory methods provide the ability to involve a wide range of stakeholders, but despite their case-wise documented successes, and well described application in involving citizens in governmental decision-making, very little evidence exists of their role when engaging professionals.

This study assesses the application of participatory methods as an approach to support change processes in the public sector from a complex adaptive system perspective. The purpose of this two-phase exploratory sequential mixed method study with descriptive parts is to first qualitatively explore which needs for change in the public sector could benefit from participatory methods, and then to apply participatory methods for six experiments to assess how effective such methods are to support change processes of complex adaptive systems in the public sector.

Four methods have been included: participatory simulation, gamification, Q methodology and participatory model building. Each of the cases has been scored on a set of frameworks. The cases have been obtained from the fields of road networks, transit and healthcare.

Analysis across the experiment found several trends. Firstly, experiments at the field-level, where expertise and knowledge outside one organisation are required, showed stronger democratisation and focus on mapping out diversity compared to other levels. Similarly, experiments at the sub-system level are more likely to be focused on reaching consensus and using participants for advising. Secondly, a pattern has been found between higher participatory level of a method, a higher degree of power-sharing between the participants, and better results of an assessment.  A correlation was observed between overall assessment and other parameters of applications: communication efficiency, knowledge between causes and effects, and direction from leadership.

The recognition that the public sector is a complex adaptive system proved to be more present in the service-oriented fields than in the infrastructure fields. Larger-scale issues at the organisation-level or even field-level proved to be more complex than issues at the subsystem level.

Participatory methods proved to be effective for providing a grip on issues of a complex nature. Particular strengths were the ability to provide for open structures for thinking outside the box, and the use for identification of bottlenecks and constraints in systems. The ability to identify differences in stakeholder perspectives proves valuable, and can be gathered from a wide range of sources in and around a participatory setting.

However, successful participatory methods need high communication efficiency, use retroactive evaluation and need to be done based on high stakeholder collaboration. These costs can outweigh all benefits if the problem is not complex or preparation has not been appropriately performed. Access to the right people, support from the organisation and motivated participants, as well as the right choice for the level of participation proved crucial for its success.

Abstract [sv]

Offentliga sektorns tillhandahållande av tjänster är resultatet av ett komplext adaptivt system och involverar ett stort antal intressenter från olika institutioner och organisationer. I en tid av snabba förändringar av kraven och förväntningar från offentliga sektorn förändras behövs förändringsprocesser som involverar intressenter från olika nivåer och positioner.

Participativa metoder ger möjlighet att involvera ett brett spektrum av intressenter. Även om participativa metoder visat sig framgångsrika i enstaka fall, och tillämpningar när det gäller att involvera medborgarna i myndighetsbeslut är väl beskrivna, så finns mycket litet bevis på metodens roll när det gäller yrkesverksamma.

Denna studie undersöker tillämpningen av participativa metoder för stödja förändringsprocesser i den offentliga sektorn ur ett komplext adaptivt systemperspektiv. Syftet med denna tvåstegs explorativa sekventiella blandade metodstudie med deskriptiva delar är att först kvalitativt undersöka vilka förändringsbehov i den offentliga sektorn som kan dra nytta av participativa metoder och sedan att tillämpa participativa metoder i sex experiment för att bedöma hur effektiva sådana metoder är i att stödja förändringsprocesser av komplexa adaptiva system inom den offentliga sektorn.

Fyra metoder har innefattats: participativ simulering, gamification, Q-metodik och participativ modellbyggnad. Vart och ett av fallen har poängsatts utifrån ett ramverk. Fallen har hämtats från områdena vägnät, transit och hälsovård.

Analys av experimenten påvisar flera trender. För det första visade experiment på fältnivå, där expertis och kunskap utanför en organisation krävs, en starkare demokratisering och fokus på att kartlägga mångfalden jämfört med andra nivåer. På samma sätt visar experiment på delsystemnivå mer sannolikt att fokus ligger på att nå konsensus och använda deltagare för rådgivning. För det andra har ett mönster påvisats mellan högre deltagande nivå av en metod, högre grad av fördelning mellan deltagarna och bättre resultat av en bedömning. En korrelation observerades mellan övergripande bedömning och andra applikationsparametrar: kommunikationseffektivitet, kunskap om orsaker och effekter och ledarskapsdirektiv.

Erkännandet av att den offentliga sektorn är ett komplext adaptivt system visade sig vara mer närvarande i de serviceorienterade områdena än inom infrastrukturen. Storskaliga problem på organisationsnivå eller till och med på fältnivå visade sig vara mer komplexa än problem på delsystemnivå.

Participativa metoder visade sig vara effektiva för att handlägga frågor av komplex natur. Särskilda styrkor var förmågan att tillhandahålla öppna strukturer för att tänka utanför lådan och att identifiera flaskhalsar och begränsningar i system. Möjligheten att identifiera skillnader i intressentperspektiv visar sig vara värdefull och kan samlas från ett brett spektrum av källor i och kring en deltagarmiljö.

Framgångsrika participativa metoder kräver hög kommunikationseffektivitet, användandet av retroaktiv utvärdering och måste baseras på samarbete med intressenter på hög nivå. Kostnader kan överskugga alla fördelar om problemet inte är komplext nog eller om förberedelserna inte har utförts på lämpligt sätt. Tillgång till rätt personer, stöd från organisationen och motiverade deltagare, liksom det rätta valet för nivån på deltagande visade sig vara avgörande för framgång.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, Sweden: KTH Royal Institute of Technology, 2019. p. 81
Series
TRITA-CBH-FOU ; 2019:5
Keywords
: participatory methods, complex adaptive system, public sector, change process, assessment, participativa metoder, komplext adaptivt system, offentlig sektor, förändringsprocess, bedömning
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-243022 (URN)978-91-7873-095-7 (ISBN)
Public defence
2019-02-26, T1 (Emmy Rappesalen), Hälsovägen 11, Huddinge, 10:30 (English)
Opponent
Supervisors
Note

QC 20190204

Projekt BVFF 2013-078

Available from: 2019-02-04 Created: 2019-02-01 Last updated: 2019-02-04Bibliographically approved
2. Perspectives on Modeling and Simulation of Urban Systems with Multiple Actors and Subsystems
Open this publication in new window or tab >>Perspectives on Modeling and Simulation of Urban Systems with Multiple Actors and Subsystems
2019 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Cities are the spaces of the interaction between social, physical, political, and economic entities, which makes planning and intervening in such systems difficult. Urban systems are complex adaptive systems in that their behaviours are often the result of the interaction of their components. The growth of urban systems is driven by mass urbanization. Their complexity is the result of interactions between its constituent systems and components.

Simulations and models as tools of exploration of urban systems face many challenges to be useful tools for intervening. Throughout the past decades, the use of simulation models focused on providing tools for managing functions and systems within metropolitan and urban environments. The cognizance of the complexity of these environments and the maturity of complexity science as a field of studying complex systems allow for the application of complexity science methods to study urban systems not only as physical systems but as social systems too.

As learning from simulations and models can occur both at their construction and their use, this thesis focused on model and simulation building, running, and final use. The thesis takes into account two main aspects of urban systems. First, urban systems are often multi-stakeholder, that is systems where multiple stakeholders are intervening at the same time, and sometimes without clear boundaries and agency over sub-parts of the system. Second, urban systems can have a multi-subsystem structure, where each subsystem often have their objectives and affecting the rest of the system in unfamiliar ways.

The thesis investigates through a multicase study, with three case studies, five main themes in simulation modeling that relate to increasing validity and usefulness of models for urban complex systems. Those themes are as follows; (1) the ability of simulation to be tools that capture complexity in ways that are similar to the real target systems, (2) the effects of the inclusion of experts in simulation models construction on the models, (3) the ways quantitative and qualitative ways of modeling can together make simulations and models more useful, (4) the value of simulation modeling to study connections in systems that are multi-system and multi-stakeholder, and (5) the ability to learn from models under the model building journey.

The study cases included are modeling of a city pedestrian network, a metropolitan emergency care provision, and urban mental health dynamics. The case studies provided a diversity of system granularity. The methods used for each of the case studies have also been different in able to study different levels of inclusion of expert knowledge, data, and theoretical models.

Besides its contribution to each of the case studies, with new models and simulation approaches, the thesis contributes to the five themes it investigated. It showed simulation modeling to be able to exhibit multiple elements of complexity. It also showed the ability of expert knowledge to help models become more useful and valid either by increasing their realism or level of representation. This result is achieved by the contextualization of the expert knowledge in the case of pedestrian modeling, and its full exploration in the mental health modeling. Furthermore, the thesis shows ways in which simulation and modeling can find and investigate bridges between urban subsystems. The outcomes suggest that simulation modeling can be a useful tool for exploring different kinds of complexity in urban systems as multi-actor and multi-system systems. Models can mirror the complexity of urban systems in their structure. They can also be ways of exploring non-intuitive behaviors and dynamics. Expert knowledge, in particular, is shown throughout the thesis to be able to help simulations achieve more validity and usefulness.

Abstract [sv]

Städer är platser för samspel mellan sociala, fysiska, politiska och ekonomiska enheter, detta gör planering i dessa system svårt. Urbana system är komplexa adaptiva system i och med att systemens beteende ofta är ett resultat av interaktion mellan deras komponenter. Tillväxten av urbana system drivs av massurbanisering. Deras komplexitet är resultatet av interaktioner mellan dess beståndsdelar och komponenter.

Simuleringar och modeller som verktyg för utforskning av stadssystem står inför många utmaningar för att bli användbara verktyg för att skapa åtgärder. Under de senaste decennierna, var inriktningen för användningen av simuleringsmodeller att tillhandahålla verktyg för att hantera och optimera funktioner och system inom storstads- och stadsmiljöer. Kunskapen om komplexiteten i dessa miljöer och mognaden för komplexitetsvetenskap som ett område för att studera komplexa system möjliggör tillämpning av komplexitetsvetenskapliga metoder för att studera stadssystem inte bara som fysiska system utan också som sociala system.

Eftersom lärande från simuleringar och modeller kan förekomma både vid deras uppbyggnad och deras användning, fokuserade denna avhandling på modell- och simuleringsbyggande, testande och slutanvändning. Avhandlingen tar hänsyn till två huvudaspekter av urbana system. För det första innehåller urbana system ofta flera flerparts-aktörer, det vill säga ett system där flera aktörer samverkar samtidigt, och ibland utan tydliga gränser och instanser för underdelar av systemet. För det andra kan urbana system ha en struktur med flera delsystem, där varje delsystem ofta har sina mål och påverkar resten av systemet på okända sätt.

Avhandlingen undersöker genom en flerfallsstudie, med tre fallstudier, fem huvudteman i simuleringsmodellering som relaterar till ökad validitet och användbarhet av modeller för urban komplexa system. Dessa teman är följande; (1) simuleringens förmåga att vara verktyg som fångar upp komplexitet på sätt som liknar de verkliga målsystemen undersöktes, (2) effekterna av att experter inkluderas i konstruktionen av simuleringsmodeller på modellerna studeras, (3) hur kvantitativa och kvalitativa sätt att modellera tillsammans kan göra simuleringar och modeller mer användbara studeras, (4) värdet av simuleringsmodellering för att studera anslutningar i system som är multisystem och består av flerparts-aktörer, och (5) förmågan att lära av modeller under arbetet med konstruktionen av modellen.

De fallstudier som studerats är en modellering av ett nätverk för gående i staden, en akutvårds nätverk inom en storstad, och dynamisk stads mentalhälsovård. Fallstudierna tillhandahöll en mångfald av bildning. Metoderna som använts för var och en av fallstudierna har också varit olika för att kunna studera olika nivåer av inkludering av expertkunskap, data och teoretiska modeller. Förutom dess bidrag till var och en av fallstudierna, med nya modeller och simuleringsmetoder, bidrar avhandlingen till de fem teman som den undersökte. Avhandlingen visade att simuleringsmodellering kunde visa flera element av komplexitet. Avhandlingen visade också effekten av expertkunskap, vilken var att bidra till att modeller blir mer användbara och tillförlitliga antingen genom att öka deras realism eller representationsnivå. Detta resultat uppnås genom kontextualisering av expertkunskapen (första fallstudien) och dess fullständiga undersökningen i modelleringen av psykisk hälsa. Vidare visar avhandlingen sätt på vilka simulering och modellering kan hitta och undersöka broar mellan urbana delsystem.

Resultaten tyder på att simuleringsmodellering kan vara ett användbart verktyg för att utforska olika typer av komplexitet i urbana system genom att de är flera aktörer och multisystem. Modeller kan spegla komplexiteten i urbana system i deras struktur. De kan också vara sätt att utforska icke-intuitivt beteende och dynamik. Särskilt expertkunskap visas i hela avhandlingen kunna bidra till att simuleringar uppnår högre validitet och användbarhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm Sweden: KTH Royal Institute of Technology, 2019. p. 57
Series
TRITA-CBH-FOU ; 2019:68
Keywords
Simulation & Modeling, Urban Systems, Expert Knowledge, Complexity Science, Mathematical Modeling, Second Order Effects., Simulering och modellering, urbana system, expertkunskap, Komplexitetsvetenskap, matematisk modellering, andra graden effekt
National Category
Other Engineering and Technologies not elsewhere specified
Research subject
Technology and Health
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-264064 (URN)978-91-7873-399-6 (ISBN)
Public defence
2019-12-18, T2, Hälsovägen 11C, Huddinge, 09:30 (English)
Opponent
Supervisors
Note

QC 2019-11-21

Available from: 2019-11-21 Created: 2019-11-21 Last updated: 2019-11-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

A system of systems of MH(781 kB)47 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 781 kBChecksum SHA-512
7d6bcd51cb7ca8358f4f405b80cd9a392ab0f50d9a720a1f1af6d406676e1f1b4b8e5c0dc2d7d231715baef99978a614bd305d24783f5bf0feca622426f58f96
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Moustaid, ElhabibKornevs, MaksimsMeijer, Sebastiaan
By organisation
Health Informatics and Logistics
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 47 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 377 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf