Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rättspositivism och juridisk metod
Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law.
2013 (Swedish)In: Juridisk metodlära / [ed] Fredric Korling, Mauro Zamboni, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, p. 47-77Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Jag kommer i den här artikeln att koncentrera mig på relationen mellan rättspositivism och normativa teorier om juridisk argumentation, dvs. teorier som säger något om hur rättstillämparen bör resonera och hur han bör avgöra målen. Vad följer av ett rättspositivistiskt synsätt för normativa teorier om juridisk argumentation? Går det överhuvud taget att formulera en normativ teori om juridisk argumentation inom ramen för rättspositivismen? Om inte, betyder det att rättspositivismen bör förkastas? Det ligger i vad som sagts att de rättspositivistiska teserna inte gör det omöjligtatt formulera en normativ teori om juridisk argumentation, men att de i vissaavseenden begränsar vår frihet att formulera en sådan teori. Svårigheten ligger i att klargöra precis hur dessa begränsningar ser ut. Jag skall i det följande försöka säga något om detta. Jag kommer närmare bestämt att hävda (1) att den så kallade starka sociala tesen – som säger att gällande rätt bestäms med hjälp av uteslutande faktuella kriterier – gör det svårt att förklara hur rättsprinciper (rikt-linjer, grundsatser) till skillnad från rättsregler kan ingå i gällande rätt, något som i sin tur kan leda till att rättspositivister tänker sig att utrymmet för judiciellt skön är större än det faktiskt är. Jag kommer också att hävda (2) att den rättspositivismen underliggande empirismen leder till att rättspositivister typiskt sett accepterar någon version av semantisk antirealism, vilket påverkar deras förståelse av de olika tolkningsprinciperna och de så kallade tolkningsresultaten (som reduktionsslut, analogislut och e contrarioslut). Slutligen kommer jag att hävda (3) att en persons uppfattning om rättsbegreppet har en indirekt betydelse för hans approach till juridisk argumentation.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2013. p. 47-77
Keywords [sv]
Rättspositivism, juridisk argumentation, lagtolkning, värdenihilism
National Category
Law
Research subject
Jurisprudence
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-160410OAI: oai:DiVA.org:su-160410DiVA, id: diva2:1250307
Available from: 2018-09-23 Created: 2018-09-23 Last updated: 2018-10-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Spaak, Torben
By organisation
Department of Law
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 692 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf