Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att arbeta med formativ bedömning: En ny trend eller gammal kunskap?
Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
2018 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Working with formative assessment : A new trend or old knowledge? (English)
Abstract [sv]

SAMMANFATTNING

Det här är en kvantiativ studie som har utförts inom Magisterprogrammet i utbildningsledning- och skolutveckling vid Karlstad universitet. Alla som arbetar i skola kan läsa och ha nytta av uppsatsen då undersökningen handlar om den implementering av formativ bedömning som påbörjades 2011. Syftet har varit att belysa statistiska samband, bland annat sambandet mellan olika lärarkategorier och till inställning och arbete med formativ bedömning samt sambandet mellan fortbildning, förutsättningar och uppskattning av formativt arbete. Jag har undersökt en gymnasieskola i en medelstor kommun i Västsverige och min webbenkät skickades ut till cirka 300 lärare men antalet svaranden blev bara totalt 65 stycken, vilket är en för liten andel för att vara representativ.

 

Jag har också försökt att kartlägga i vilken utsträckning det formativa arbetat har förändrats i den undersökta gymnasieskolan sedan Skolverket lanserade reformen 2011, samt i vilken utsträckning gymnasielärarna arbetar formativt idag. Undersökningen visade att många lärare har arbetat formativt redan innan reformen, men att totalt sett så har andelen formativt arbete ökat efter reformen. Störst inverkan verkar Skolverkets initiala implementering haft på den ökade andelen formativ arbete. Majoriteten av gymnasielärarna var positivt inställda till formativ bedömning som undervisningsmetod.

 

Undersökningen visade ett samband mellan vilken inställning lärarna hade till formativ bedömning och i vilken utsträckning de arbetade formativt. Detta är logiskt då lärarna inte arbetar med metoder de inte tror på. Det finns också ett samband mellan hur lärarna har tagit till sig fortbildningen om formativ bedömning samt om de anser att de har fått tillräckliga förutsättningar av arbetsgivaren i förhållande till  i vilken utsträckning de arbetar formativt. Studien har visat att det endast fanns ett samband mellan en programtillhörighet och inställning till formativ bedömning och att det finns inte finns något samband mellan kön, legitimation samt yrkeserfarenhet och arbete och inställning till formativ bedömning. Slutsatsen blir att inställningen och arbetet med formativ bedömning är individbaserat. Den största anledningen till att gymnasielärarna inte arbetade formativt var bristen på tid och det innebär att man från huvudmannens håll har genomfört implementeringen utan att lösa de praktiska problemen.

Abstract [en]

ABSTRACT

This is a quantitative thesis performed within the Master programme in Education Leadership and School Development at Karlstad University. Everyone who works in school organizations can read and benefit from this thesis as the survey concerns the implementation of formativ assessment that began in 2011. The purpose has been to highlight statistical connections, including the connection beteween different teacher categories and  the attitude and work with formative assessment and the connection between education, conditions and appreciation of formative assessment. I have studied an upper secondary school in a medium-sized municipality in western Sweden and my web survey was sent to approximately 300 teachers but only 65 answered the survey, which is a too small amount to be representative.

 

I have tried to mapp out to what extent the work with formative assessment has changed since the National Agency for Education launched the 2011 reform and the extent to which teachers in upper secondary school work with formative assessment today. The survey showed that many teachers have worked with formative assessment before the reform, but overall, the proportion of formative assessment has increased after the reform. The National Agency for Education initial reform has had the greatest impact on the increased proportion of formal work. The majority of the teachers in the upper secondary school had a positive attititude towards formative assessment as a teaching method.

 

The study showed a connection between the attitude to formative assessment and to what extent the worked formatively. This is logical since teachers do not work with methods they do not believe in. There is also a connection between the extent to which the teachers have embraced the training, if they consider the have had sufficient conditions and to the extent which they work formatively. The study has shown that there is only one connection between program affiliation and attitude towards formative assessment and that there are not any connections between sex, teacher education and workexperience and attitude and work with formative assessment. The conclusion is that the attitude towards and work with formative assessment is indivual based. The main reason teachers did not work formatively was the lack of time and it means that the project have been implemented without solving the practical problems first.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 63
Keywords [sv]
gymnasieskolan, formativ bedömning, bedömning för lärande
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-68661OAI: oai:DiVA.org:kau-68661DiVA, id: diva2:1236942
Educational program
Master programme in Educational Leadership and School Development, 60 hp
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-08-07 Created: 2018-08-06 Last updated: 2018-08-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Att arbeta med formativ bedömning(687 kB)82 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 687 kBChecksum SHA-512
0aa907ee6952f4e80fd35e072d5b34c54b90521fefb76b542b9b316515db5f6752acfa44b27976bf00703720078a86d27011e48291b2ad6df6813adea1cdc4bb
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Educational Studies (from 2013)
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 82 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 193 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf