Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sankt Domnius katedralen i Split: En studie om katedralens utveckling från tidigmedeltid till högmedeltid
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Archaeology and Ancient History, Archaeology.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
The Saint Domnius cathedral in Split  : A study of the cathedrals development from the early middle ages to the late middle ages (English)
Abstract [en]

This essay, The Saint Domnius cathedral in Split, is written with the intention to examine the Sankt Domnius cathedral. By examining the cathedral and the contemporary historic contexts in the Croatian region of Dalmatia from the antique period up to the 13th century middle ages, the study shows how the process of change due to the historic contexts is visible on the cathedral building itself. The main questions in this study are: how has the early Christians community’s relationship to the antique legacy and the antique remains influenced the building of Saint Domnius cathedral between the early and high middle age periods?  Which historic contexts can have influenced the Christian community’s relationship to the antique legacy and the antique remains?

 To answer these questions this study has done a detailed description of the relevant historic events and people in the region of Dalmatia. The study has also showed relevant earlier study’s made on the campanile of Saint Domnius cathedral and the sphinxes found in the nearby area and the history and documentation of restorations made on the original mausoleum building that today is the Saint Domnius cathedral. A field study has also been made at the cathedral that revealed multiply carved crosses and names on the outside walls.

The conclusion of the study shows that the antique legacy and ancient remains of Emperor Diocletian’s palace was regarded with hatred and forbidden by the early Christian community from the 4th to 5th century. The early Christians showed their hatred for Diocletian by destroying antique material that contained a symbolic meaning. This was an act of revenge from the Christian community for the prosecution that Diocletian had brought upon the Christians at the beginning of the 4th century. The revenge resulted in the destruction of Diocletian’s sarcophagus and the sphinxes that represented his honour and status. The walls on his mausoleum also got carved with crosses. From the 5th until the 7th century the palace was abounded because of escalating threats in the area. This resulted in the preservation of the palace and the mausoleum. When the palace once again got inhabited in the 7th century the Christian community did probably not regard the once hated antique remains with content.  The reason for this can be that the people had simply forgotten the symbolic meaning behind the remains and regarded it only as decorative remains. Besides this, the Croatians that had immigrated to the area at the same time showed a dominated position in the region. The Croatian were mostly pagan until the 9th century and therefore they may have lacked the sympathy for the early Christians prosecution.  At the same time the mausoleum was turned in to a cathedral, the building was probably chosen because of its central position and it’s already exclusive furnishing and material it contained. The reason why I don’t believe this was an act of revenge was as stated above, the ignorance of the remains true symbolic meaning and the dominant pagan Croatians influence in the region. However they also left a central motif of Diocletian unharmed in the new converted cathedral.

The middle ages continued with periods of greatness for the Croatian people, they formed the kingdom of Croatia and expanded the borders. When a feud with the kingdom of Hungary about the rights to the crown ended with the defeat for the Croats in the 12th century, they were forced in to a political union with Hungary. The Croats lost their independence and developed a yearning for their once dominant position in this part of Europe. They manifested this yearning by building the campanile at Sankt Domnius cathedral. The campanile was finished at the 13th century and displayed consciously selected symbolic material that linked the Croatians prehistory to the antique prehistory in the region. The campanile became a monument that showcased the Croatian identity.

Abstract [sv]

Den här uppsatsen, Sankt Domnius katedralen i Split, är skriven i syftet att undersöka Sankt Domnius katedralen. Genom att undersöka katedralen och den samtida historiska kontexten i den kroatiska regionen Dalmatien, från den antika perioden fram till medeltiden på 1200-talet. Visar studien hur förändringsprocessen från de historiska kontexterna är synliga på katedralbyggnaden. Huvudfrågorna inom denna studie är: Hur har de tidigt kristna samhällets relation till det antika arvet och de antika lämningarna influerat Sankt Domnius katedralen mellan de tidiga och högmedeltida perioderna? Vilka historiska kontexter kan ha influerat de kristna samhällets relation till det antika arvet och antika lämningarna?

För att besvara dessa frågor har denna studie gjort en detaljerad beskrivning av relevanta historiska event och människor från den dalmatiska regionen. Studien har även framfört tidigare relevanta studier som gjorts på Sankt Domnius kampanil och sfinxarna som hittats i närheten av området runt katedralen. Studien uppmärksammar även historien och dokumentationen av de tidigare restaureringsarbetena som untgörts på den ursprungliga mausoleum byggnaden som idag är Sankt Domnius katedralen. En fältstudie har även gjorts på katedralen som påvisa ett flertal inristade kors och inritade namn på katedralens ytterväggar.

Studiens slutsats visar att det antika arvet och de antika lämningarna av kejsare Diocletianus palats var betraktat med hat och förbjöds av det tidigt kristna samhället från 300-talet till 400-talet. De tidiga kristna visade sitt hat för Diocletianus genom att förstöra antikt material som innehade en symbolisk mening. Det var en hämnd från det kristna samhället för den förföljelse som Diocletianus hade utfört på de kristna i början av 300-talet. De kristnas hämnd resulterade i förstörelsen av Diocletianus sarkofag och sfinxarna som representerade hans heder och status. Väggarna till hans mausoleum blev även inristade med kors. Från 400-talet fram till 600-talet blev Diocletianus palats övergivet pga. eskalerade militära hot i området. Detta resulterade i att palatset och Diocletianus mausoleum preserverades. När palatset återigen befolkades på 600-talet behandlades troligtviss inte de antika lämningarna länge med förakt av det kristna samhället. Anledningen till detta kan ha varit att människorna glömt bort den symboliska meningen i lämningarna och betraktade den endast som dekorativa material. Förutom detta så hade kroaterna som immigrerade till om rådet vid denna tid visat en dominerad position i regionen. Kroaterna bestod till stor del av hedningar fram till 800-talet och de kan därför ha saknat sympati för den kristna förföljelsen. Vid denna tid transformerades mausoleum byggnaden till en katedral, byggnaden valdes troligtviss pga. den centrala position som den befann sig i och den redan exklusiva inredningen och material som fanns inuti. Anledningen till att jag inte tror att valet att konvertera Diocletianus mausoleum till en katedral inte var en hämnds aktion är som jag nämnde tidigare, okunskapen av de antika lämningarnas sanna betydelse och den dominanta hedniska kroatiska influensen i regionen. Ett centralt motiv av Diocletianus som lämnades kvar orörd i den nya konverterade katedralen.

 

Medeltiden fortsatte med perioder av storhet för det kroatiska folket, de formade Kungariket Kroatien och expanderade sina gränser. När en fejd med Kungariket Ungern om rättigheterna till tronen slutade med en förlust för kroaterna på 1100-talet, tvingades de att ingå i en politisk union med Ungern. Kroaterna förlorade sin självständighet och utvecklade en nationalromantisk längtan till deras forna dominerade position i denna del av Europa. De manifesterade sin längtan genom att bygga kampanilen vid Sankt Domnius katedralen. Kampanilen stod klar på 1200-talet och uppvisade medvetna val av symboliskt material som sammankopplade den kroatiska förhistorian till den antika förhistorian i regionen. Kampanilen blev ett monument som uppvisade den kroatiska identiteten.  

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 28
Keywords [en]
Identity, Diocletian, symbolic, ancient, middle ages
Keywords [sv]
Identitet, Diocletianus, symbolik, antikt, medeltiden
National Category
Archaeology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-355080OAI: oai:DiVA.org:uu-355080DiVA, id: diva2:1223883
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-06-26 Created: 2018-06-26 Last updated: 2018-06-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(998 kB)3 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 998 kBChecksum SHA-512
ea5d7a5ef9467e6289b20b2da6ba73b9f4495778a80ddce556e1be7472a03cdd40008f28e0bfbdb273ff9a05acccd354d5aa7b7b457252388f7f9bd00fef72c3
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Archaeology
Archaeology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 3 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf