Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur våra kulturmiljöer skyddas: En undersökning av lagar, mål och arbetssätt för att skydda kulturmiljöer i Sverige.
Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Platsers historiska bakgrund skapar den nutida identiteten på platsen. Enligt den humanistiska

geografin kan platser förmedla olika känslor. Platsers personlighet skapas när de ges bredare betydelse

än endast de fysiska egenskaper de besitter. Det finns två typer av platspersonligheter, en frammanar

beundran från allmänheten som grupp då dessa platser eller byggnader tydligt förmedlar en känsla,

exempel på sådan plats är kyrkor. Den andra platspersonligheten är individuell och kan uppfattas på

platser som är en särskild betydelse i vardagslivet, exempelvis sitt bostadsområde.

Kulturmiljön har haft skiftande betydelse genom historien. Det växte fram ett intresse för det förflutna

under 1600 – talet vid Sveriges stormaktstid. Den första kulturminnesskyddsförfattningen framtogs år

1666 och berörde fornlämningar och statliga byggnader så som kyrkor. Under denna tid var det

verksamma präster som skulle identifiera fornlämning och andra viktiga historiska lämningar. Synen

på värdet av det förflutna avtog under 1900 – talet då det nu ville rikta fokus mot framtiden. Under

1970 – och 1980 – talet utvecklades värderingen av äldre miljöer igen och det var då som

Kulturmiljölagen samlade lagstiftningen om kulturmiljöer.

Det konstnärliga, det historiska och det sociala är tre aspekter till varför kulturmiljöer bör bevaras.

Dessa värden anses inte kunna återskapas med nutidens byggnationer och det är därmed viktigt att

kunna återge de historiska levnadsförhållandena på platsen. Kulturhistoriska miljöer och byggnader

kan bidra till en social trygghet i en föränderlig värld.

Kulturarvet kan ses som en resurs inom fysisk planering om de tillåts följa med utvecklingen.

Samtidigt bör bebyggelseutvecklingen ske under längre tid för att skapa goda förutsättningar för

kulturmiljöer att ta plats i den moderna staden.

Främsta ansvar för kulturmiljöer har Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Dessa ska bland annat

arbeta för att målen för kulturmiljöarbetet nås. Kulturmiljölagen poängterar även att det finns ett

generellt ansvar för bevarande av kulturmiljöer. Detta ansvar delas av alla, såväl myndigheter som

kommuner och privatpersoner.

Vid intervjuer med Länsstyrelsen Örebro län och Länsstyrelsen Gotlands län tydliggörs en skillnad i

hur man ser på sitt ansvar i olika frågor. Bland annat anser Länsstyrelsen Gotlands län att det inte bör

vara länsstyrelsen som ska bidra med utbildningsinsatser, det bör istället bygga på enskilt

engagemang. Vid Länsstyrelsen Örebro län framhåller man en vilja till att bidra till mer

utbildningsinsatser. Intervju med Samhällsbyggnad Bergslagen som är verksamma på kommunal nivå

framkommer att man gärna ser att Länsstyrelsen ska bidra med kunskapsunderlag och råd om arbetet

med kulturmiljöer.

Det skyddsinstrument som innebär konkret skydd är detaljplaner då det är i dessa som kommuner kan

fastslå vilken hänsyn som ska tas. Framkommer gör även att bevarandet av kulturmiljöer kan innebära

konsekvenser för utvecklingen då dessa områden kan anses inte besitta utvecklingsmöjligheter och

därmed utelämnas vid vidareutveckling av området. Det är av vikt att betrakta kulturmiljöerna som en

resurs samt att de kan utvecklas så länge kulturvärdena inte går förlorade.

Förtydligande av Kulturmiljölagen kan vara användbart för att tydliggöra vad lagen innebär för olika

aktörer och vem som bär ansvar för vad. Det bör även finnas ett förtydligande för vilken hänsyn som

ska tas till riksintressen vid exploatering

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 39
National Category
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-67391OAI: oai:DiVA.org:oru-67391DiVA, id: diva2:1222160
Subject / course
Kulturgeografi
Supervisors
Available from: 2018-06-21 Created: 2018-06-21 Last updated: 2018-06-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(371 kB)2 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 371 kBChecksum SHA-512
8fc75856f0f593d72b635edcfdd4d47b9b8c6007ba391bd06d547c0bfff5fab1fee4c37e2496ad37e8bedc42edc643acd3304a0903bc25a0b5d95f0fa6b6be32
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Humanities, Education and Social Sciences
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 2 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 4 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf