Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skyddet för know-how: Särskilt om möjligheten att tillämpa sekretessklausuler
Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2018 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
The protection of know-how : Especially about the possibility of applying non-disclosure clauses (English)
Abstract [sv]

Företagshemligheter åtnjuter skydd enligt lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL). Det centrala begreppet i definitionen av företagshemligheter är “information”, vilket medför att know-how kan åtnjuta skydd av FHL, förutsatt att den uppfyller lagens krav. För att harmonisera skyddet för företagshemligheter inom Europeiska unionen (EU) har direktivet om företagshemligheter antagits som senast ska träda i kraft den 9 juni 2018. Ändringarna som direktivet kan bidra till är främst att FHL tydliggörs i viktiga avseenden. Varken FHL eller direktivet ålägger någon part som har tagit del av företagshemligheter tystnadsplikt. I avtalsrelationer mellan företag tillämpas därför sekretessklausuler, vilket i regel avses ge ett starkare och effektivare skydd för företagshemligheter. Rättsläget om möjligheten att avtala om sekretess är emellertid osäkert, vilket kvarstår i direktivet.

I uppsatsen framkommer att det i begreppet “know-how” innefattas kunskap och erfarenheter som finns hos företag men som ofta är kopplad till individer, framförallt teknisk know-how. Know-how konstateras innefatta kunskap som kan vara en del av grundstommen i ett företag eller optimera något som redan existerar i det, exempelvis en process. Den är inte underkastad några formkrav, bortsett från definitionen i Tekniköverföringsförordningen, och kan existera utan att företag har vidtagit åtgärder. Know-how kan således uppstå i det tysta. I begreppet “företagshemligheter” kan all information som cirkulerar i ett företag innefattas, förutsatt att informationen hålls hemlig och är kopplad till dess förmåga att konkurrera. Begreppen “know-how” och “företagshemligheter” skiljer sig således åt eftersom know-how i princip är knuten till individer medan “företagshemligheter” är knutet till företag. Det framkommer även i uppsatsen att direktivet, jämfört med FHL, inte medför ett ökat skydd för know-how i Sverige eftersom begreppet “information” i FHL inte vidgas. Direktivet medför emellertid ett ökat skydd för know-how i EU.

Slutligen framkommer i analysen att proaktiva åtgärder och utvärdering av information är viktiga åtgärder för företag för att i framtiden skydda sin know-how. Sekretessklausuler är en möjlighet för företag att skydda know-how som inte omfattas av direktivet, och sedermera kommande FHL, i avtalsrelationer. En risk som företag borde ha i åtanke framöver är att åtgärder för att hemlighålla information kan komma att tillmätas olika betydelse beroende på i vilket land, och i enlighet med vilket lands lagstiftning, dessa vidtas i.

Abstract [en]

Trade secrets are protected by the Act on the Protection of Trade Secrets (1990:409) (PTS) in Sweden. The key notion to this law is “information”, which makes it possible for know-how to be covered by this law, provided that it fulfils the requirements of PTS. In order to harmonize the protection of trade secrets within the European Union (EU) the directive about Protection of Trade Secrets has been adopted, which is due to take effect latest by the 9th of June 2018. The amendments that the directive contributes to the PTS are primarily to clarify the PTS in important aspects. Neither the PTS, nor the directive imposes confidentiality upon any party who has granted trade secrets. Therefore, companies are adapting non-disclosure clauses in their business relationships, which generally mean a stronger and more effective protection of trade secrets. The legal situation about the possibility to arrange confidentiality is unclear. This unclearness remains in the directive.

It appears that all knowledge and experience that exists in a company can be included in the concept “know-how”, but it is mostly connected to individuals, especially technical know-how. It is also noticed that know-how can form part of the ground in a company or optimize something that already exists in it, e.g. a process. Know-how is not subject to any formal requirements, apart from the requirements in the Technology Transfer Block Exemption Regulation, and may exist without any actions taken by companies. Thus, know-how can occur in the silence. Any information that is circulating in a company can be included in the concept “trade secrets”, provided that the information is kept secret and is linked to its ability to compete. The concepts “know-how” and “trade secrets” differ since know-how is mostly connected to individuals and trade secrets to companies. Furthermore, it appears that the directive, compared to the PTS, will not increase the protection of know-how in Sweden, since the directive does not enlarge the concept “information” in the PTS. However, the directive will increase the protection of know-how in the EU.

Finally, it appears that proactive arrangements and evaluation of information will be important arrangements for companies in the future in order to protect their know-how. Non-disclosure clauses are a possibility for companies to protect their know-how that is not covered by the directive, and subsequently the forthcoming PTS, in contractual relations. A risk that companies should keep in mind in the future is that arrangements to keep information secret may be given different significance depending on the country, and in accordance with which country’s legalisation, in which they are taken. 

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 62
Keywords [sv]
Företagshemligheter, Lag om företagshemligheter, FHL, direktivet om företagshemligheter, företagshemlighetsdirektivet, avtalsfrihet, sekretess, sekretessklausuler, sekretessavtal, avtalad sekretess, licens, licensavtal, know-how, teknisk know-how, ekonomisk know-how, TRIPS, Tekniköverföringsförordningen, TTBER
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-148819ISRN: LIU-IEI-FIL-A--18/02893—SEOAI: oai:DiVA.org:liu-148819DiVA, id: diva2:1221486
Subject / course
Master Thesis in Commercial and Business Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-06-20 Created: 2018-06-20 Last updated: 2018-06-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Skyddet för know-how, Elin Swärdh(986 kB)60 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 986 kBChecksum SHA-512
a0592f2e80cff96082c5dcc039d1a4a100fbc6a36edc78a58223f7f638f84bb195a3b4a054f689d69346c480dcf4fa45d6741b12660233c021bac2b03e82149f
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Commercial and Business LawFaculty of Arts and Sciences
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 60 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 141 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf