Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Supervision in the contact zone revisited: Critical reflections on supervisory practices through the lenses of time, place and knowledge
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.ORCID iD: 0000-0002-4331-6174
2018 (English)In: Postcolonial Directions in Education, E-ISSN 2304-5388, Vol. 7, no 1, p. 37-61Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article contributes to the discussion on intercultural doctoral supervision through a reflexive analysis of one supervisor’s practices during a joint Laotian/Swedish capacity-building project in 2005–2011. My practices were guided by postcolonial/feminist aspirations to shift power relations and to disrupt knowledge-production practices to allow what Singh (2011, p. 358) calls “pedagogies of intellectual equality”. These ideals, however, were challenged by the formal structure of the PhD programme and my socialisation into a Swedish/Western rationality about what a ‘good’ doctorate is. Using the conceptsof time, place, and knowledge (Manathunga, 2014), I reflect here upon my own practices and actions during supervision of four doctoral students from Lao People’s Democratic Republic. This supervision took place in what Pratt (2017/1990) calls the ‘contact zone’, the space where intercultural meetings take place. Manathunga (2014) argues that time, place, and knowledge are crucial to understanding intercultural supervision. I analyse the opportunities and challenges I met as a supervisor, and critically reflect upon how postcolonial theory and concepts of time, place,and knowledge can contribute to discussion on disrupting hegemonic patterns of knowledge production in doctoral training. The analysis shows how supervision in the contact zone may support assimilation at the expense of transculturation, the blending of knowledge from different contexts to create new knowledge (Manathunga, 2014, p. 4). The analysis also points to a third path, accommodation, towards the needs and strategies of doctoral students and supervisors affecting and changing training in unexpected ways.

Abstract [sv]

Den här artikeln är ett bidrag till diskussionen om interkulturell forskarhandledning. I artikeln presenteras en forskarhandledares reflexiva analys av hur forskarhandledning tog sig uttryck i ett biståndsstött forskarutbildningsprojekt i samarbete mellan Laos och Sverige 2005-2011. I min handledningspraktik strävade jag efter att, med inspiration från postkoloniala och feministiska teoribildningar, utmana maktrelationer och strukturer för kunskapsproduktion för att skapa utrymme för det Singh (2011, p. 358) kallar ’pedagogiska strategier för intellektuell jämlikhet’. Trots dessa ambitioner blev det tydligt att forskarutbildningens formella struktur och min egen förståelse för vad en framgångsrik doktorand är, var djupt rotade i en svensk/västerländsk logik som utmanade mina postkoloniala och feministiska ambitioner. Jag reflekterar därför i denna artikel, med hjälp av Manathungas begrepp (2014) tid,plats och kunskap, över min egen roll som handledare för fyra doktorander från Laos. Handledningen ägde rum i det Pratt (2017/1990) benämner ’kontaktzonen”, det vill säga den plats där interkulturella möten äger rum. Manathunga (2014) hävdar att det är avgörande att förstå hur tid, plats och kunskap är formade av de koloniala strukturer som i vår samtid fortsätter att prägla relationer mellan det globala nord och det globala syd. Jag kommer analysera de utmaningar och möjligheter jag mötte i min handledningspraktik för att kritiskt granska hur postkolonial teoribildning och begreppen tid, plats och kunskap kan bidra med en bredare diskussion om hur hegemoniska mönster för kunskapsproduktion inom forskarutbildning kan utmanas. Analysen visar att handledning i kontaktzonen riskerar att stötta assimilation, det vill säga att doktorander ensidigt anpassar sig till systemet, på bekostnad av transkulturation,den process genom vilken kunskap från olika kontexter vävs samman för att skapa ny kunskap. Analysen visar också på en tredje strategi, ackommodation, där doktoranders behov och deras och handledares strategier för att möta dessa har potential att förändra forskarutbildningspraktiker.

Place, publisher, year, edition, pages
University of Malta, Faculty of Education , 2018. Vol. 7, no 1, p. 37-61
Keywords [en]
supervision, higher education, contact zone, Laos, Sweden, reflexivity, postcolonial analysis
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-149221OAI: oai:DiVA.org:umu-149221DiVA, id: diva2:1219834
Available from: 2018-06-18 Created: 2018-06-18 Last updated: 2018-06-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(300 kB)6 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 300 kBChecksum SHA-512
dfe005e35de281f44c7fe69732ef7187f75463ba9e19f52539e8595c889f0897c6691745560f5d0b8af250ab98b044f7972c3dcb5d6a2109c6b13e5b9ec84be6
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Postcolonial Directions in Education

Search in DiVA

By author/editor
Silfver, Ann-Louise
By organisation
Department of Education
In the same journal
Postcolonial Directions in Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 6 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 36 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf