Normprövning är inte ett helt okomplicerat rättsområdet. Det finns markanta skillnader mellan olika länders sätt att utöva normprövning på. Några länder använder sig av en specifik domstol, ofta en författningsdomstol, medan andra länder gett normprövningskompetensen till de ordinarie domstolarna och de offentliga organen.

Det finns ingen gemensam mall för hur länder inom EU ska utöva sin normprövning. Det var länge varit på tal att Sverige ska införa en författningsdomstol, likt den i Tyskland. Det har ännu inte skett, men frågan har inte avvisats helt vilket vi tolkar som att de ligger en ständig önskan om att det ska ske. Tyskland har således en centraliserad normprövning medan Sverige har en decentraliserad normprövning.

Normprövningen är ett någorlunda nytt rättsområdet i båda länderna, framförallt i Sverige.  Normprövningen eller oftare benämnt lagprövningen i Sverige fick fart vid inträdet i EU 1995 och har sedan dess växt. Numera är det inte fråga om normprövning får ske, utan istället en fråga om när, hur och av vem prövningen får göras. Tysklands normprövning etablerades tidigare än den svenska i och med införande av författningsdomstolen år 1951.

Sverige och Tyskland har få likheter mellan sina normprövningssystem, skillnaderna är desto fler. Skillnaderna grundar sig framförallt på respektives lands historia. Några av likheterna mellan de båda ländernas normprövning är att båda har någon form av för- och efterhandskontroll samt konkret normprövning. Skillnaderna är som nämnt många till antalet och några av dessa är vem som får utföra normprövningen, politiseringen av de normprövande organen och effekten av normprövningen.

The subject of judicial review is not uncomplicated. There are pronounced differences between different countries ways of exercising judicial review. Some use a specific court called a constitutional court while others use there ordinary courts and administrative agencies.

The European Union (EU) has no special mold for how the member states should legally form and conduct there judicial review. The discussion about the implementation of a constitutional court in Sweden, like the one in Germany, has a long history of disputes and are still a hot topic. The fact that the discussion is still on the table indicates a wish for is initiation. Germany has a centralised judicial review while Sweden has a decentralised judicial review.

The judicial review is fairly new in both Sweden and Germany, although the german judicial review was implemented into the constitution as early as 1951 while Sweden did not properly introduce the praxis to its constitution until the membership of the EU 1995. Nowadays it’s no longer a question if judicial review may happen, the question is instead when, how and by whom the review can be conducted.

There are only a few similarities between the Swedish and the German judicial review and the differences are more prominent. The differences are mostly depending on each countries history. Some of the similarities are that both countries have some kind of pre- and post review and both, at least partially, conduct a concrete judicial review.  The differences are, as mentioned above, a lot more prominent than the similarities and consist to some extent by whom the judicial review can be conducted, the politicization of the courts and the effect of the review.