Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Det nyanlända hoppet: En etnologisk studie av immigration och integration i en norrländsk landsbygdskommun
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Cultural Anthropology and Ethnology.
2018 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 30 credits / 45 HE creditsStudent thesisAlternative title
The newly arrived hope : An ethnological study of immigration and integration in a northern rural community (English)
Abstract [sv]

Studien handlar om immigration i en landsbygdskommun och syftar till att belysa platsens betydelse för integration och etablering med särskilt fokus på landsbygdsspecifika förhållanden. Studien är gjord i Ragunda kommun i Jämtland, en av Sveriges till befolkningen minsta kommuner. 2017 var Ragunda en av de 10 kommuner som tog emot störst andel nyanlända i förhållande till folkmängd. I studien undersöks hur invandrade personer upplever att anlända och bo på en mindre ort, hur man betraktar platsens möjligheter och hinder och hur man resonerar kring en framtid på orten. Vidare undersöks vilken betydelse de lokala demografiska utmaningarna har i förhållande till hur immigrationen betraktas i kommunen. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av 15 intervjuer och kompletterande observationer. Fenomenologi är det främsta teoretiska perspektiv som inspirerat analyserna.

Flertalet av de invandrade informanterna har tidigare bott i miljonstäder och omställningen till att bo i en landsbygdsmiljö har handlat om att ”omvänja” sig till en ny livsstil i både materiella och immateriella aspekter. Särpräglande för integration i landsbygd tycks vara att det är förhållandevis lätt att bli en del av en ytlig social ortsgemenskap. Man erkänner och bekräftar varandra genom ”hejande” när man möts på orten och håller koll på varandra i ett samhälle där ”alla känner alla”. Däremot tycks avsaknaden av mötesplatser där ytliga sociala kontakter kan omsättas till samtal och sedermera vänskap upplevas som en brist i det lokala samhället. Samhällets etableringsinsatser syftar till att ge nyanlända invånare ett grundläggande språk och orientering i samhället och arbetsmarknaden. Verklig integration är dock relationell och kräver att samhällets invånare möts i sociala relationer. Flera informanter har utvecklat strategier för att skapa interaktioner med den etablerade lokalbefolkningen och på så vis förbättra sina möjligheter att utveckla språk och ett lokalt socialt nätverk. Den lokala arbetsmarknaden upplevs begränsad och betraktas som en utmaning för nya invånare att långsiktigt stanna kvar i kommunen. Flertalet informanter uppger att arbete är den viktigaste förutsättningen för att bo kvar i framtiden. De invandrade informanternas känsla inför platsen varierar mellan att den anses vara ”en plats utan potential” och ”världens bästa by”. De allra flesta lyfter dock fram såväl positiva som negativa aspekter av landsbygdens förutsättningar, vilket påverkar deras trivsel och framtidsförhoppningar på platsen.

Abstract [en]

The study is about immigration in a rural municipality and aims to highlight the importance of the site for integration and establishment with particular focus on rural-specific conditions. The study was conducted in the small municipality Ragunda in Jämtland. In 2017, Ragunda was one of the 10 municipalities in Sweden that received the largest proportion of refugees with resident permit in relation to population. The study examines how immigrants experience arriving and living in a small, rural site, how they consider the opportunities and obstacles of the place, and how they consider a future in the region. Furthermore, the significance of local demographic challenges in relation to how immigration is considered in the municipality is investigated. The study is qualitative and the empirical material consists of 15 interviews and additional observations. Phenomenology is the main theoretical perspective that inspired the analyzes.

Most immigrant informants have previously lived in million cities and the transition to living in a rural environment has also been a "transforming" into a new lifestyle in both material and immaterial aspects. Particular for integration in rural areas seems to be that it is relatively easy to become part of a shallow social community. You acknowledge and confirm each other by greeting when you meet in the streets and keep an eye on each other in a society where "everyone knows everyone". On the other hand, the lack of social meeting spots seems to make shallow social contacts hard to transform into conversation and subsequently friendship and that is perceived as a shortcoming in the local society. The society’s establishment efforts aim at giving immigrants a basic language and orientation in the society and the labor market. Real integration, however, is relational and requires residents to meet in social relations. Several informants have developed strategies to create interactions with the established locals and thus improve their opportunities for developing language ​​and a local social network. The local labor market is perceived to be limited and is considered a challenge for new residents to stay in the municipality for a long time. Most informants state that work is the most important condition for staying in the region in the future. The attitude towards the place varies between being considered "a place without potential" and "the best village in the world". However, most people highlight both positive and negative aspects of rural conditions that affects their well-being and future hopes in the region.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 98
Keywords [en]
integration, rural, immigration, migration, belonging, integration policy, municipal demographic challenges
Keywords [sv]
integration, landsbygd, invandring, migration, platstillhörighet, integrationspolitik, kommunala demografiska utmaningar
National Category
Ethnology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-351947OAI: oai:DiVA.org:uu-351947DiVA, id: diva2:1211757
Subject / course
Ethnology
Educational program
Master Programme in the Humanities - Ethnology
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-06-17 Created: 2018-05-31 Last updated: 2018-06-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3573 kB)3 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3573 kBChecksum SHA-512
04d8e4235e0ae6c6d6bca4be47d36616a2574d4a7a54a68dbfe1fa969322bf845dc111ac2a3195bcbe23e71dc6bc97c2981695e96f95b326f69fab2176c364e3
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Cultural Anthropology and Ethnology
Ethnology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 3 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 6 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf