Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
En resa i populismens spår
2010 (Swedish)In: IMER: möjligheter och gränser-festskrift till Björn Fryklund / [ed] Anders S Wigerfelt, Tomas Peterson, Malmö: Malmö högskola , 2010, p. 197--220Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Detta är en festskrift till Björn Fryklund i samband med hans 65- års dag. Det är dock inte en bok som sätter punkt för Björns arbete inom Malmö högskola och MIM (Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare), utan vi hoppas alla att Björn länge än kommer att få möjlighet att fortsätta vara verksam inom IMER/migrationsområdet, där hans forskning ofta fokuserar kring begreppen populism, xenofobi och migration. Björn Fryklund kom till Malmö högskola i slutet av 1996 från sociologen i Lund där han bland annat var studierektor. Han var områdeschef/områdesprefekt för IMER-området under åren 1997-2003, mellan 1998 och 2003 även prorektor och senare (2003-2006) vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning. Björn är sedan 2007 chef för MIM. Förutom uppdragen ovan har han haft många andra uppdrag både inom och utanför Malmö högskola, bland dessa kan nämnas att han har varit Malmö högskolas representant i INU, International Network for Universities, liksom inom migrationsnätverket Metropolis. Vidare har han varit fakultetsopponent och sakkunnig på både anställningar och forskningsansökningar. Björn har också lett ett tiotal forskningsprojekt. Han har alltid haft ett stort intresse för forskarutbildning och har lagt ner ett stort engagemang i handledning av doktorander. Grundtanken med denna festskrift är att i huvudsak de personer som Björn varit eller är handledare för (eller arbetat nära) 6 skrivit texter som på olika sätt handlar om IMER i dåtid, nutid och framtid. Förhoppningen är att boken ska bidra till en diskussion om vad IMER är och kan bli, möjligheter men också gränser. Skriften är också tänkt att vara en introduktion till IMER studier. Anders S Wigerfelt beskriver i första kapitlet hur det gick till när IMER-ämnet/området etablerades vid Malmö högskola samt hur ämnet kom att definieras i utredningar och av den arbetsgrupp som utarbetade utbildningen. Vidare diskuteras huruvida IMER ska ses som en ny disciplin eller som ett forskningsfält inom traditionella ämnen och texten avslutas med ett resonemang kring flervetenskap och tvärvetenskap. I andra kapitlet,  Björn och jag, berättar Tomas Peterson om sitt trettioåriga forskningssamarbete med Björn Fryklund. Det började på grundutbildningsnivå i sociologi vid Lunds universitet och omfattar bland annat den gemensamma avhandlingen Populism och missnöjespartier i Norden   , boken om Skånepartiet i Malmö, analyserna av folkomröstningen i Sjöbo och riksdagsvalet 1991, där Ny Demokrati slog igenom. Han tar även upp den så kallade Sjöbogruppen, där de båda ingick tillsammans med en rad andra forskare från olika ämnesdiscipliner. Gruppens arbetssätt och publikationer kom att få betydelse för IMER:s uppbyggnad i Malmö. Vad är egentligen IMER för något? Är det ett vetenskapligt eller ideologiskt fält? Eller möjligen både och? Vilka konflikter, dilemman och spänningar kan finnas i relationen mellan vetenskap och ideologi? Dessa frågor ställer sig Caroline Ljungberg och genom en analys av begreppet mångkulturalism och några empiriska nedslag i IMER-utbildningen på Malmö högskola diskuteras frågorna i tredje kapitlet. I fjärde kapitel gör Mozghan Zachrison en problematisering av IMER i en nationell kontext utifrån två olika perspektiv. Det första perspektivet handlar om behovet av att IMER forskningen kopplas till de globala frågorna i världen. Det andra perspektivet 7 diskuterar IMER forskarens identitet i relation till IMER som ett ”icke disciplinärt” område. Jenny Malmsten ger i femte kapitlet en personlig reflektion över kopplingen mellan teori och praktik i ett IMER-perspektiv. Hon resonerar kring detta utifrån tre teman: studietiden, doktorandåren och slutligen arbetslivet. Som student och doktorand handlade kopplingen huvudsakligen om att få möjlighet att komma utanför högskolans väggar och testa IMER-teorierna i ”verkligheten”. I arbetslivet får mötet mellan teori och praktik en ny innebörd – det handlar om att hitta arenor där olika perspektiv möts och berikar varandra, att få teorin att möta praktiken och tvärtom. Utifrån sitt avhandlingsarbete initierar Sayaka Osanami Törngren i sjätte kapitlet en metodologisk diskussion om vad hon anser saknas inom IMER-fältet idag, nämligen en problematisering av vad det innebär att vara forskare och tillhöra etnisk minoritet som gör undersökningar av majoritetsbefolkningen. Vilka blir konsekvenserna och innebörderna av detta samt vilka möjligheter har vi att producera kunskap med hjälp av ”Race of Interviewer Effect” (RIE) och ”Insider-Outsider”- doktrinen? I sjunde kapitlet utreder Anna Lundberg de utmaningar ett handlingsorienterat (aktions) forskningsprojekt medför ur framför allt ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Aktionsforskningens tankemässiga kärna diskuteras, dels ur ett historiskt perspektiv dels i termer av dess grundläggande element, liksom frågan om denna forsknings bidrag till vetenskapssamhället i stort. Sophie Hydén skriver i kapitel åtta om polisutredares förhör med brottsoffer som har utländsk bakgrund och tar upp svårigheter som utredare ser i dessa förhör. I kapitlet belyser hon hur poliser kan anpassa sig så att risken för etnisk diskriminering minskar i förhörssituationen. Denna mer konstruktiva infallsvinkel är sällsynt i forskning om polisen, i synnerhet när det gäller etnicitetsfrågor. 8 I ett perspektiv av harmonisering av integrationspolicys inom EU blir mellanstatliga jämförelser av arbetsmarknadsintegration viktiga policyinstrument (benchmarks). De datamaterial som finns idag kan, enligt Inge Dahlstedt, beskriva arbetsmarknadssituationen på ett översiktligt sätt. Inge Dahlstedt hävdar emellertid i det nionde kapitlet att mellanstatliga jämförelser av sysselsättning och arbetslöshet är eller kan vara problematiska av flera anledningar. De europeiska länderna har olika strategier för att identifiera immigranter i statistiken vilket gör att det ibland blir som att jämföra äpplen och päron. De ekonomiska förutsättningarna i de europeiska länderna skiljer sig också avsevärt åt vilket också försvårar jämförelser. Jenny Kiiskinen och Sigrid Saveljeff presenterar och diskuterar i tionde kapitlet tidigare och nuvarande forskning kring radikala högerpopulistiska partiers närvaro på den politiska scenen. Kapitlet visar såväl på dessa partiers utveckling över tid som på vilka frågor som stått i fokus för den forskning som genomförts på området. Vidare diskuteras vikten av att, utifrån ett IMERperspektiv, studera och producera kunskap kring en aktuell och påtaglig politisk rörelse där grundläggande medborgerliga frågor ställs på sin spets i en föränderlig politisk verklighet. Ett av de största problemen inom såväl integrationspraktiker som i integrationsdebatten (och inom IMER-forskningen) är, enligt Tobias Schölin och Per Broomé, att det finns undvikande tendenser. Undvikandet är dock olika explicit; i integrationspolicyn är undvikandet mindre tydligt och i integrationspraktiken – i utförandet av politiken – mer tydligt. I elfte kapitlet diskuteras de former av undvikande som kan härledas till, eller ses som resultatet av olika nojor, en överdriven form av misstänksamhet. Dessa ”integrationsnojor” utmynnar i praktiken i särlösningar som syftar till att på olika sätt och med olika medel anpassa och kontrollera ”de andra” med hjälp av social ingenjörskonst. Men dessa ”integrationsnojor” leder även till en annan problematik – till att nojan för nojan accentueras, artikuleras och accelererar. 9 Nojan för nojan tar sig olika uttryck; ett exempel är de etablerade partiernas undvikande hållning i debatten om och med Sverigedemokraterna. Brigitte Suter behandlar i tolfte och sista kapitlet bilden av asylsökande/flyktingar i media och i sociala media som Facebook och visar att dessa kategorier ofta antingen framställs som kriminella eller som offer. Hon menar att IMER-forskningen kan bidra till en mer nyanserad bild bortom dikotomin. Men för att detta ska bli lyckat måste IMER- forskare ta IMER ut i världen och ta världen till IMER, för att visa på sambandet mellan vad som händer globalt och vad som sker inom EU och i Sverige. Vi vill som redaktörer rikta ett stort tack till de medverkande författarna samt till Magnus Gudmundsson för bokomslaget, Benny Carlson får språkgranskningen och Louise Tregert för hjälp i allmänhet.   

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Malmö högskola , 2010. p. 197--220
Keywords [sv]
IMER, Etnicitet, Radikal Högerpopulism, Björn Fryklund, Malmö Högskola
National Category
International Migration and Ethnic Relations
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-27002ISBN: 978-91-633-6570-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:du-27002DiVA, id: diva2:1178709
Available from: 2018-01-30 Created: 2018-01-30 Last updated: 2018-01-31Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2940 kB)84 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2940 kBChecksum SHA-512
627de1665821b6da4d4e7f9ca4984866f4d749e172626f27607e189673bb866af5420a34ee2ecd3df8aaf8af72d57b88300d0d7e3ef8eb409d1b4da50ac2bf22
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Saveljeff, Sigrid
International Migration and Ethnic Relations

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 84 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 108 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf