Läraryrket kräver mycket av rösten och sjukfrånvaro relaterad till röstbesvär är högre hos lärare än hos andra yrkesgrupper. Efterklangstid kan påverka risken för besvär. I Region Skåne anpassas efterklangstiden i klassrum där hörselskadade elever skall delta i undervisningen efter regionens Hörselenhets riktlinjer. Effekten på lärarnas röstbettende efter anpassning av efterklangstiden är inte utredd. Syftet med studien var att utvärdera om ljudmiljön i klassrum som anpassats efter Hörselenhetens riktlinjer påverkar lärarnas röstbeteende. Syftet var även att undersöka vilken av svensk standards SS25268:2007 ljudklasser klassrummen som användes under studien uppfyllde utifrån uppmätt efterklangstid. En kvantitativ studie med mätning av efterklangstid, fonationstid, fonationsfrekvens, röststyrka (röst-SPL) och omgivningsbuller (omgivnings-SPL) genomfördes på en skola där både klassrum som anpassats och ej anpassats fanns. Sju lärare deltog. Skattning av upplevelse av talbarhet, buller och röstansträngning utfördes. Statistiskt signifikanta skillnader visades vid jämförelse mellan registrerad röst-SPL och omgivnings-SPL i klassrum med efterklangstid som anpassats efter hörselenhetens riktlinjer och övriga klassrum. Signifikanta skillnader visades även vid jämförelse av upplevelsen av talbarhet och rösttrötthet. Resultaten av efterklangsmätningarna tyder på att det i flera klassrum finns risk för negativ påverkan på lärarnas hälsa. Resultaten gör att frågor kring huruvida skolan uppfyller kraven i föreskriften Belastningsergonomi (AFS 2012:2) väcks. Resultaten för röst-SPL och omgivnings-SPL indikerar att sänkning av efterklangstiden är positiv ur en belastningsergonomisk synvinkel. Slutsatsen av resultaten är att förändring av efterklangstiden i enlighet med Hörselenhetens riktlinjer verkar ha positiv påverkan på lärarnas röstbeteende på talbarheten och rösttröttheten. Studien visade vidare på ett behov av regelbunden undersökning och kontroll av ljudmiljön och övriga riskfaktorer för uppkomsten av röstrelaterade besvär i enlighet med föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) i syfte att kartlägga och minska riskerna. För framtida studier rekommenderas ett ökat antal deltagare och ökad observation under mätningarna för att öka säkerheten i resultaten.

The teaching profession is stressful for the voice and the sick leaves related to voice disorders are higher for teachers than for other professions. The reverberation time for a room can increase the risk for voice related disorders. The reverberation time in classrooms in Region Skåne is adjusted according to guidelines from the regions´s Hearing Unit to make it possible for hearingimpaired students to participate in the teaching. The impact on the teacher’s voices has not been investigated after these adjustments. The aim of this study was to evaluate whether the sound environment in classrooms, which has been adjusted according to the guidelines from the Hearing Unit affects the teachers voice behavior. The aim was also to investigate reverberation time and which sound classification according to SS25268:2007 the classrooms that was used during the study fulfilled. A quantitative study with measurements of reverberation time, phonation time, phonation rate, voice strength and background noise was conducted at an uppersecondary school with both rooms adapted for shorter reverberation times and rooms with unknown reverberation time available. Seven teachers took part in the study. Estimations of speech ability, noise experience and voice effort were done. Statistically significant differences were shown by comparison of registered voice sound pressure level, SPL, and ambient-SPL in classrooms with reverberation time tailored to the guidelines from the Hearing Unit and other classrooms. Significant differences were also shown when comparing the perception of speech ability and voice fatigue. The results of the measurements of reverberation time indicate that in several classrooms there is a risk of negative impact on the teacher’s health. The results raise questions about whether the school fulfil the requirements of the regulation Ergonomic, for the prevention of musculoskeletal disorders (AFS 2012: 2). The difference in voice-SPL and ambient-SPL indicates that the decrease in reverberation time is positive from an ergonomic point of view. The conclusion of the results is that changes in reverberation time in accordance with the guidelines from the Hearing Unit have a positive impact on the teachers’ voice behaviour and on the speech ability and the voice fatigue. The study shows a need for regular investigations of the acoustic environment and other risk factors of voice-related disorders in order to find and reduce the risks. For future studies an increased number of participants and increased observation during the measurements are recommended to increase the reliability of the results.