Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Boende och integration: Samband mellan invandrades initiala bosättning och deras sysselsättning och inkomst
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.ORCID iD: 0000-0001-7272-1729
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.ORCID iD: 0000-0003-2770-7463
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.ORCID iD: 0000-0002-1246-2427
2017 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Denna studie syftar till att studera sambandet mellan boendesegregation och invandrades sysselsättning och arbetsinkomst. Med boendesegregation avses att individer eller grupper av individer med olika egenskaper lever på geografiskt åtskilda platser. Detta ses vanligtvis som en utmaning då den kan påverka individers framtida utfall, såsom utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. När individer lever åtskilda kan de påverkas olika beroende på vilket slags grannskap de lever i, vilket brukar kallas grannskapseffekter. Dessa grannskapseffekter kan vara både positiva och negativa på individers socioekonomiska situation. Till exempel kan lokala normer kring attityder till högre utbildning påverka individens val att söka sig till högre utbildning. Det finns studier som visar att invandrades inkomster kan påverkas positivt om de bosatt sig i invandrartäta områden då de kunnat dra nytta av nätverk baserade på den egna etniska gruppen. Det finns å andra sidan flera studier som pekar på negativa effekter på arbetsmarknadsintegration av att bo i socioekonomiskt utsatta områden. Tidigare har tre politiska strategier för att motverka negativa effekter av boendesegregation använts. En strategi har varit blandat boende, vilket bygger på idén att en blandad bebyggelse i upplåtelseformer, bostadstyp och bostadsstorlek ska leda till en blandad befolkningssammansättning när det gäller ålder, familjesituation och ekonomi. Flyktingallokering, dvs. att flyktingmottagandet sprids över alla Sveriges kommuner, har varit en annan strategi för att minska boendesegregationen. Slutligen lanserades storstadssatsningen som en strategi där tyngdpunkten låg på att skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling i socioekonomiskt utsatta områden i ett antal storstadskommuner. Forskningen har visat att ingen av dessa satsningar i nämnvärd utsträckning lyckats motverka boendesegregationen. Mot bakgrund av att den etniska segregationen ökat i Sverige har studien ställt följande forskningsfråga: Hur ser sambandet ut mellan de grannskap som invandrade initialt bosätter sig i och invandrades arbetsmarknadsintegration på kort och medellång sikt? Tidigare studier som analyserat segregationsförändringar och sambandet mellan segregation och individuella socioekonomiska utfall har endast analyserat detta på fördefinierade administrativa områden. Detta kan ha lett till en underskattning av grannskapssamband. I denna studie använder vi individbaserade grannskap som skapas baserat på individens närmsta grannar med hjälp av geografiskt kodad registerdata, på olika skalor. På så sätt kan vi bättre fånga in individers faktiska grannskap. I studien följer vi individer som invandrat under tre olika år (tre kohorter invandrare) genom att studera var de bosätter sig efter folkbokföringen och om de är sysselsatta och hur höga deras inkomster är på kort och på medellång sikt. Till studien har migrantkohorterna som folkbokfördes under år 1995, 2001 och 2007 valts. Anledningen till att vi studerar tre olika migrantkohorter är för att analysera om ett eventuellt samband mellan grannskap och arbetsmarknadsintegration håller över tid och för olika typer av migranter. Arbetsmarknadsintegrationen mäts genom sysselsättningsstatus och förvärvsinkomst fyra respektive tio år efter första folkbokföringen i Sverige. Sambandet mellan initialt grannskap och arbetsmarknadsintegration undersöks genom en modell som tar hänsyn till individens socioekonomiska och demografiska egenskaper, flyttningar, kommunala arbetsmarknader och typ av initialt grannskap. Vi finner ett negativt samband mellan att initialt bosätta sig i grannskap med ett högt värde av utsatthet och sannolikheten att vara sysselsatt, både på kort och på medellång sikt. Dessutom finns ett samband mellan initialt grannskap och förvärvsinkomst bland sysselsatta, både på kort och på medellång sikt för de flesta migrationskohorter. Ju högre grad av välstånd i initiala grannskapen, desto högre grad av sysselsättning och högre förvärvsinkomst bland sysselsatta, på kort och medellång sikt. På liknande sätt gäller att ju högre grad av utsatthet som råder i det initiala grannskapet desto lägre sannolikhet att vara sysselsatt på kort och medellång sikt och desto lägre förvärvsinkomst på kort sikt. Vi visar också att sambandet mellan arbetsmarknadsintegration och individegenskaper, särskilt kön, grund för bosättning och utbildning, är mycket starkare än sambandet mellan initialt grannskap och arbetsmarknadsintegration. Våra resultat visar på negativt samband mellan att vara initialt bosatt i utsatta områden och individers socioekonomiska utfall och även att det finns positivt samband mellan att vara bosatt i grannskap med höga värden av välstånd och individers arbetsmarknadsanknytning. En svaghet med denna typ av studier är att det inte är möjligt att avgöra om de uppmätta sambanden är kausala, dvs. sambanden kan bero på andra icke-uppmätta variabler. Vår modell kontrollerar för flyttningsmönster och individuella bakgrundsfaktorer men det kan finnas andra faktorer som inte fångas upp i vår studie. Exempelvis har vi inte uppgift om invandrades individuella motivation, ekonomiskt kapital, kontaktnät etc. En kausal tolkning om att initialt grannskap faktiskt påverkar invandrades arbetsmarknadsintegration är därför behäftad med osäkerhet. Trots studiens begränsningar manar resultaten till eftertanke i relation till såväl stadsplanering som sociala satsningar riktade mot nyanlända. För det första pekar resultatet på möjliga fördelar med att investera i nybyggnation i områden med etablerat välstånd för att skapa bättre förutsättningar för nyanlända invandrare. Eftersom nyproduktion av lägenheter generellt är förknippande med höga hyror eller höga bostadspriser kan de vara svårtillgängliga för nyanlända. Därför skulle det krävas lösningar som möjliggör att dessa blir tillgängliga för nyanlända i områden präglade av välstånd. För det andra talar resultaten för fördelar med strategier där nyanlända placeras i specifika områden. En möjlighet kan vara att inte bara allokera nyanlända, som inte väljer eget boende, över kommuner utan även fundera på vilken typ av grannskap de nyanlända placeras i. För det tredje pekar resultaten på potentialen med områdesbaserade satsningar som syftar till att motverka de negativa sambanden av att bosätta sig i socioekonomiskt svaga områden och därmed påverka individers arbetsmarknadsintegrering. Tidigare forskning har förordat områdesbaserade satsningar som beaktar både nackdelarna för de som invandrar av att bosätta sig i socioekonomiskt svaga grannskap och fördelarna av att bosätta sig nära den egna etniska gruppen. Avslutningsvis vill vi peka på att invandrades arbetsmarknadsintegration påverkas av många olika faktorer. Grannskap är en av dessa faktorer, men som våra resultat och tidigare forskning pekat på är andra faktorer framförallt på individnivå viktigare, såsom kön, grund för bosättning och utbildningsnivå. Förutom faktorer relaterade till individers socioekonomiska bakgrund har studien även visat att flyttningar och förhållanden på kommunala arbetsmarknader är faktorer som alla förtjänar att beaktas. Strategier som syftar till att förbättra invandrades etablering på arbetsmarknaden behöver ta hänsyn till alla dessa faktorer.

Abstract [en]

This study aims to examine the association between residential segregation and immigrants’ employment and income. Residential segregation, i.e. when individuals or groups with different characteristics live at geographical separate locations, is usually seen as problematic given its consequences for individual outcomes such as educational achievement and employment. When individuals live separately, they can be affected differently depending on what kind of neighbourhood they live in, through so-called neighbourhood effects. These neighbourhood effects have positive as well as negative outcomes for the individual’s socio-economic situation. For example, local norms concerning attitudes to higher education may influence the individual’s choice to seek higher education. There are studies showing that immigrants’ earnings may be affected positively if they settle in areas with a high share of immigrants, due to them benefitting from ethnic networks. On the other hand, several studies point to negative effects from living in socioeconomically disadvantaged areas on employment integration. Generally, three political strategies to counteract the negative effects of segregation have been used in Sweden. The strategy of mixed housing is based on the idea that a mixed development of different forms of tenure, types of properties and housing sizes leads to a mixed population composition. Refugee allocation, i.e. spreading the refugee population evenly over Swedish municipalities, has been another strategy to decline segregation. Finally, the Metropolitan Development Initiative was launched as a strategy where conditions for economic development were created in a number of vulnerable areas in metropolitan municipalities. Research has shown that none of these strategies managed to counteract the levels of residential segregation to any significant degree. With a background of increasing ethnic segregation trends in Sweden, this study aims to answer the following research question: How are the initial neighbourhoods that migrants settle in associated with their labour market integration, both on the short and the medium long term? Previous studies that analysed changes in levels segregation over time and the association between segregation and individual outcomes only used administratively defined geographical units of study. This may have led to an underestimation of neighbourhood effects. The current study uses individualized neighbourhoods, where we construct neighbourhoods based on each individual’s closest neighbours using geocoded register data, on different scales. In this way, we can better capture individuals’ actual neighbourhoods. The longitudinal study follows three cohorts of migrants and examines the relationship between initial settlement after registration and employment and income on the short and medium long term. The migrant cohorts arriving to Sweden in the years 1995, 2001 and 2007 were included. The reason for studying three different migrant cohorts is to analyse whether a possible association between initial neighbourhood and labour market integration is sustainable over time and across cohorts. Labour market integration was measured as employment status and income four and ten years after arrival. We tested the association between initial residential neighbourhood and labour market integration through a model including both individual socioeconomic and demographic characteristics, whether people moved, municipal labour market conditions, and type of initial neighbourhood. We find a negative association between starting off in neighbourhoods with a high level of deprivation and the probability that migrants find employment, both in the short and medium long run. In addition, there is a clear association between initial neighbourhood and income level among those that have a job, by and large on the short and medium long term. The higher the level of wealth in the initial neighbourhood, the higher the probability for employment and the higher the income among those with a job, both on the short and long term. Similarly, the higher the level of deprivation in the neighbourhood, the lower the probability for work on the short and medium long term and the lower the income level on the short term. We also show that the association between migrants’ labour market integration and individual characteristics, especially for gender, education and mode of legal entry, is stronger than the association with initial neighbourhood. Our results show a negative correlation between initially residing in deprived areas and individual socio-economic outcomes. The results also show that there is a positive correlation between initially residing in neighbourhoods with high levels of affluence and individual socio-economic outcomes. A weakness of this type of study is that it is not possible to determine whether the measured correlations are causal, i.e. the associations may be due to other non-measured variables. Our model controls for mobility patterns and individual background factors, but there may be other factors that are not captured in our study. For example, we have no information about immigrants’ individual motivations, economic capital, contacts, etc. we can therefore not draw causal conclusions about how the initial neighbourhood affects immigrant labour market integration. Notwithstanding the study’s shortcomings, the results do give lead to reconsiderations of past policies. Firstly, the findings point in the direction of support for investment in new construction in prosperous areas to create better conditions for newly arrived immigrants. Since newly built apartments generally have higher rents or higher housing prices, they can be difficult to access for new immigrants. Therefore, we encourage solutions that enable housing opportunities for newly arrived immigrants in such areas to be cre- ated. Secondly, our findings also give support for strategies where new immigrants are allocated housing across geographical areas. One possibility might be to not only allocate newly arrived refugee migrants to municipalities, but also to consider what type of neighbourhood these groups are placed in. Thirdly, our results also hint at support for area-based initiatives that seek to counteract the negative correlations between settling in deprived areas and individual labour market outcomes. Previous research has advocated areabased initiatives that take into account disadvantages for immigrants to settle in disadvantaged neighbourhoods as well as advantages of settling close to the own ethnic group. Finally, we would like to point out that immigrant labour market integration is influenced by many different factors. The neighbourhood is one of these factors, but our results and previous research point to the importance of other factors, especially individual-level factors such as gender, mode of legal entry and educational level. This study has demonstrated the importance of individual socio-economic background, the municipal labour market and migration within the country, but there are more factors that influence labour market integration. Strategies aimed at improving the entrance of immigrants into the labour market need to take into account all these factors.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet , 2017. , p. 83
Series
Kulturgeografiskt seminarium: rapporter, meddelanden, uppsatser från Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, ISSN 0347-9552 ; 2017: 2
Keywords [sv]
migration, grannskapseffekter, segregation, integration, utsatta områden
National Category
Human Geography
Research subject
Geography with Emphasis on Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-148664ISBN: 978-91-87355-41-7 (print)ISBN: 978-91-87355-38-7 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:su-148664DiVA, id: diva2:1154663
Available from: 2017-11-03 Created: 2017-11-03 Last updated: 2017-11-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(7709 kB)223 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7709 kBChecksum SHA-512
18c8d8df12671f3ae5eba430c83046fc2fd2393979a15be8f9c2a91c06c7187d0fed1dd2480d310cb8f4566fe82699766d4a5c6f9f373e7b67b0ca4110805af0
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Wimark, ThomasNielsen, Michael MeinildHaandrikman, Karen
By organisation
Department of Human Geography
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 223 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 918 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf