Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Framgångsfaktorer för certifiering av Akademiska Hus byggnader enligt Miljöbyggnad
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering.
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering.
2017 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Det här examensarbetet utfördes på uppdrag av det statligt ägda bolaget Akademiska Hus för att ge dem underlag till ett förhoppningsvis bättre och mer gemensamt arbetssätt för nybyggnader som har certifierats enligt Miljöbyggnad, vilket är ett svenskt miljöcertifieringssystem för byggnader.

Studiens syfte var att lyfta fram god praxis samt att dra lärdomar från eventuella misstag på både indikatornivå och för certifieringsprocessen som helhet. Studien baserades på en kvalitativ, djupgående och semistrukturerad intervjustudie som innefattade intervjuer med fem projektledare, fyra miljöbyggsamordnare samt chefen för Miljöbyggnad på Sweden Green Building Council. Fyra nybyggnader som tillhör Akademiska Hus utvärderades i den här studien som byggnadscase. De intervjuade projektledarna och miljöbyggsamordnarna arbetade med någon utav dessa fyra nybyggnader som har certifierats med Miljöbyggnad och som finns i fyra olika tidigare regioner för företaget.

Den här studien identifierade lärdomar, framgångsfaktorer och föreslagna åtgärder. Målsättningar bör vara tydliga och implementeras tidigt under byggprocessen. Rutiner bör vara tydliga vilket skulle kunna förbättras genom utvecklandet av en guide. Marginaler på indikatornivå bör även säkerställas och indikatorn Energianvändning bör prioriteras. Engagemanget hos aktörer som är viktiga för att målet med Miljöbyggnad ska uppfyllas skulle kunna ökas genom utbildning och information. En miljöbyggsamordnare bör närvara under en stor del av byggprocessen. Dessutom bör en regional miljösamordnare återföra kunskap om framgångsfaktorer och problem i varje projekt och genom miljösamordnare för olika regioner skulle regionsöverskridande kunskapsåterföring kunna ske.

Abstract [en]

This master thesis was carried out on behalf of the state-owned company Akademiska Hus in order to provide basis for a hopefully better and more common way of working with new buildings that have been certified according to “Miljöbyggnad”, which is a Swedish certification system for buildings.

The purpose of this study was to highlight good practice as well as to learn from mistakes at both indicator level and for the overall certification process. The study was based on a qualitative, in-depth and semi-structured interview study including interviews with five project managers, four “miljöbyggsamordnare” (Environmental Building coordinators) and the director of “Miljöbyggnad” at SGBC (Sweden Green Building Council). The interviewed project managers and “miljöbyggssamordnarna” have each worked with one of four buildings which have been certified with “Miljöbyggnad”. The four buildings exist in four earlier regions for the company and were selected in this study as building cases.

This study identified lessons that have been learned, success factors and suggested measures. Objectives should be clear and implemented early during the building process. Routines should be clear which could be improved through the development of a guide. Margins at indicator level should be ensured and the indicator “Energy use” should be prioritized. The involvement of actors, who are important for achieving the objectives of “Miljöbyggnad”, could be increased through education and information. A “miljöbyggsamordnare” could attend a large part of the building process. In addition, a regional “miljösamordnare” (Environmental coordinator) could return knowledge about success factors and problems in each project and “miljösamordnare” for different regions could return knowledge between regions.

Place, publisher, year, edition, pages
2017.
National Category
Other Civil Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-209905OAI: oai:DiVA.org:kth-209905DiVA, id: diva2:1115058
Subject / course
Environmental Strategies
Educational program
Master of Science in Engineering - Energy and Environment
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-06-27 Created: 2017-06-26 Last updated: 2017-06-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(773 kB)75 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 773 kBChecksum SHA-512
0b578f2894855df104f39f46359b1fc58d3f9c3138a00bae5ef8f9041af009a0f2814f4706c6e8b305e9a3a0386f853d3beb9c76a3097828526077462643906b
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sustainable development, Environmental science and Engineering
Other Civil Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 75 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 528 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf