Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Saken är biff: En granskning av samförstånd och motsättningar vid införandet av en minskad nötköttskonsumtion
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Environmental Strategies Research (fms). (FMS)
2017 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Svenskarna är ibland de som konsumenterna konsumerar mest nötkött i världen, de äter 26 kg per person och år. Matkonsumtionen generellt står för en tredjedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser, och g. Globalt sett står djuruppfödningen till köttproduktion för 14,5 % av utsläppen av alla växthusgaser. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas vilket bidrar mer till växthuseffekten jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar.

För att minska de utsläppen kan antalet nötboskap reduceras. SamtidigtMen, å andra sidan bidrar betande djur till öppna landskap och biologisk mångfald,. och Ddet finns marker som inte lämpar sig för odling ochdär betesdjur kan vara det enda sättet att få avkastning, och hur ., men bBlir dock mängden djur på en bestämd areal för stor tar naturen istället skada.

Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas som vilket bidrar till ökad växthuseffekt jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. Hur stor miljöpåverkanmycket djuruppfödningen påverkar miljön har varierar emellertid beroende medpå vilka metoder som används i jordbruket. Djurfoder har bland annat identifierats som den största utsläppskällan i produktionssystemet.

För att minska miljöpåverkan från jordbruket generellt  och nötköttskonsumtionen speciellt kan ny teknik användas som effektiviserar produktionen. Den framtida utmaningen kommer också att vara handla om att säkra mattillgången för hela världens befolkning. Flertalet studier konkluderar med att en förändring av våra matvanor är ett nödvändigt komplement till andra klimatåtgärder, ändå vidtas inga åtgärder för att minska nötköttskonsumtionen i Sverige..

I den här studien har olika intressenter fått svara på hur de ser på nötköttskonsumtionens påverkan på miljön. De intervjuade var ett urval av politiker och intresseorganisationer. De fick också svara på frågor om hur viktigt de anser det vara att minska konsumtion av nötkött, hur man kan gå till väga för att uppnå det, när och hur stor minskningen bör vara samt hur lång tid det kan ta för att uppnå en förändring.

 

De tillfrågade erkännervar väl införstådda med att djuruppfödningen påverkar klimatet men lyfte också även andra miljöaspekter lyfts fram. Resultatet visar att viljan var stor att minska klimatpåverkan med hjälp av minskad nötköttskonsumtion. De tillfrågade erkänner att djuruppfödningen påverkar klimatet men även andra miljöaspekter lyfts fram. Många av respondenterna uttalade en oro för att den svenska produktionen skulle drabbas om politiska styrmedel infördes. Gällande storleken på reduktionen av nötköttskonsumtionen rådde relativt stor enighet kring en siffra mellanpå 20 tilloch 50 %. När det kom till hur detta kan uppnås gick dock åsikterna isär. Samtliga respondenter förespråkade informativa styrmedel och fortsatt forskning, några kunde tänka sig ekonomiska styrmedel men ingen var villig att införa administrativa styrmedel.

Det står klart att konsumtionen av nötkött har en stor miljöpåverkan och att vi måste minska den för att nå klimatmålen. Med information och fortsatt forskning kan normer brytas och konsumtionsmönster förändras i grunden. Om det behövs kraftigare åtgärder kan ekonomiska styrmedel vara nästa steg. Det finns utrymme för en fortsatt nationell produktion av nötkött samtidigt som konsumtionen minskar. Eftersom alla respondenterna var överens om att en minskning av nötköttskonsumtionen är viktig kan konkreta, nationella mål sättas upp och åtgärder vidtas omgående.Till trots för kunskapen om att nötköttsproduktion är en av de största bidragande faktorerna till utsläpp av växthusgaser globalt och att konsumtion måste minska för att vi skall kunna uppfylla klimatmålen. De flesta av respondenterna var intresserade av att jobba för en minskning av nötköttskonsumtion men visade mindre vilja till mer omfattande åtgärder, vilket kan bero på en oro för att förlora medlemmar eller väljare. Miljö och konsumtion är politiska frågor och risken kan vara större att politikerna mister väljare i generationen miliennials eftersom en förändring mot minskad köttkonsumtion generellt redan är igång bland dem.

Abstract [en]

About one third out of the greenhouse gases produced by the Swedish households come from food consumption, with Sswedes being among the worlds’ larbiggest consumers of beef; consuming roughly, 26 kg per person and year. Beef consumption accounts for approximately 7 % of the Swedish greenhouse gas emissions which is not negligible.

While the consumption of beef has been identified in many previous studies to impact the environment negatively,G grazing animals can contribute to a healthy environment by keeping landscapes open, thereby supporting biodiversity. , and there is land more suitable for grazing than for growing crops. However, if the number of animals is too large it will lead to environmental damage., and ruminants contribute to greenhouse gas emissions by producing methane whilst digesting. The magnitude of the environmental impact from agriculture depends on what methods are used, but the cultivation of feed has been identified as the greatest cause of environmental damage in the production system of livestock.

New technology could be used to reduce the environmental impacts from agriculture and the consumption of beef. Food security will be a challenge for the future, with the rising global population and changing conditions for agricultural practices in many areas. Several studies have concluded that adapting our diets is necessary to complement other climate mitigation measures. Yet, not much is done to reduce the beef consumption.

Thise study was performed by interviewing different stakeholders regarding their views on beef consumption, where the interviewees respondents were a sample of politicians and relevant organization representatives. They were asked about the importance of reducing beef consumption in order to reach environmental targets, and methods ofor doing so; how great the reduction ought to be, as well as within what time perspective we ought to see changes in consumption.

The results showed a willingness to change and reduce the beef consumption due to its environmental impacts. The climate effects from livestock were recognised and other environmental aspects were also highlighted. Most respondents were able to quantifypresent a number of how much they believed meat consumption ought to be reduced, with suggestions ranging from 20 to 50 per cent. Furthermore, all the respondents agreed upon using informational policy instruments and continued scientific work to achieve the suggested aims. A few were additionally in favour of implementing economic policy instruments, but none advised administrative policy instruments as an appropriate measure.

It is clearDespite the knowledge that the beef consumption has an extensively negative environmental impact and needs to be addressed, and though most respondents expressed willingness to work for a reduction of the consumption they were still hesitant to introduce any vast measures. This could be due to concerns of losing members or votes. Environmental as well as consuming issues are political matters and the risk of losing votes might be greater if not acting as the young adults, millennials, have already initiated a change toward a more plant based diet.

Place, publisher, year, edition, pages
2017.
Series
TRITA-INFRA-FMS-EX 2017:02
Keywords [en]
Beef consumption, policy instruments, agriculture, climate targets, politics, environmental politics, sustainable consumption, food consumption policy
Keywords [sv]
Nötköttskonsumtion, styrmedel jordbruk, klimatmål, politik, miljöpolitik, konsumtionspolitik, hållbar konsumtion
National Category
Social Sciences Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-209562OAI: oai:DiVA.org:kth-209562DiVA, id: diva2:1112751
External cooperation
IVL, Michael Martin
Educational program
Master of Science in Engineering - Urban Management
Presentation
2017-05-31, fms seminarie rum, Drottning Kristinas väg 30, våning 3, Stockholm, 10:00 (Swedish)
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-06-27 Created: 2017-06-20 Last updated: 2017-06-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1812 kB)137 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1812 kBChecksum SHA-512
82c62aa6f0f265c3a5ca20c71de314255d3d1af2dae53cd9d4c31e3b9af5dddfff214fe4491625d715325e7acfd9d05d98f1ae4e263d9d9d6e7664c6d152df31
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Molin, Elvira
By organisation
Environmental Strategies Research (fms)
Social SciencesEnvironmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 137 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 207 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf