Den här studien har undersökt läroböcker för gymnasieskolans kurs samhällskunskap 1a1 samt dess beskrivning och förmedling av kritiskt tänkande. Det huvudsakliga syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur läroböcker beskriver och förmedlar kritiskt tänkande till dess läsare samt vilka ”verktyg” för kritisk reflektion som ges.

Den metod som har används i denna undersökning är diskursanalys, där frågor till texten har legat till grund för att studera läroböckernas text. De frågor som har ställts till texten är följande: Hur beskrivs och förmedlas kritiskt tänkande? I vilket sammanhang och inom vilken kontext lyfts det kritiska tänkandet? Hur ska eleverna vara kritiska samt vill vad? Vilka verktyg för kritisk reflektion ges? Vilka mönster går att utläsa? Läroböckerna har studerats var för sig för att sedan jämföras.

Resultatet av studien visar att läromedlen menar att det kritiska tänkandet handlar om att granska, värdera, strukturera, analysera och ta ställning till information. Inom det sammanhang och kontext som det kritiska tänkandet lyfts, beskrivs främst demokrati som ideal och diktatur som dess motsats. Frågor eller uppmuntring till vidare reflektion hos läsaren råder men varierar. De verktyg som ges för kritisk reflektion är att ställa frågor till informationen, göra en undersökning, använda olika analyser eller se på samhällsfenomen utifrån olika vetenskapliga discipliner. Läromedlen ger en likartad bild av det kritiska tänkandet då ingen utav dem sticker ut generellt.

Nyckelord: Läroböcker, Kritisk tänkande, Samhällskunskap, Gymnasieskolan, Diskursanalys. 

This essay has examined textbooks adapted in the Swedish upper secondary schools course used in civics “civics/social studies 1a1” and its description and meditation of critical thinking. The main purpose of this qualitative study was to investigate how textbooks describe and mediates critical thinking to its readers and what “tools” for critical reflection that are presented.

The essays method is based on a discourse analysis, where quotations have been asked to the text in the textbooks text. The questions that have been asked to analyze the text are the following: How is critical thinking described and communicated? In which sense and within what context is critical thinking raised? How should the students be critical and to what? What “tools” for critical reflection are given? Which patterns can be read out from the texts? The textbooks have been studied individually and then have been compared to each other.

The result of the study shows that the textbooks argues that the critical thinking is about review, value, structure, analyze and take a critical position to the information. Within the sense and context that the critical thinking are lifted, describes principally democracy as idealistic and dictatorship as its opposite. Questions or encouragement to wider reflection for the readers existed with varied extent. The “tools” that are given for critical reflection is to questioning the information, do a research study, use different analysis or study social phenomenon by different scientific disciplines. The textbooks shows a similar picture of the critical thinking, where none of them stand out in general.

Keywords: Textbooks, Critical thinking, Civic studies, Swedish upper secondary school, Discourse analysis.