Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering - metoder och verktyg etapp 2: Slutrapport i Uthållig kommun - delprojektet fysisk planering för hållbart samhälle
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Urban Planning and Environment, Urban and Regional Studies.
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Programmet Uthållig kommun bedrivs av Energimyndigheten med syfte att stärka det kommunala strategiska arbetet med hållbar utveckling och energifrågor och bygga nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom olika temaområden. Programmet inleddes med en första pilotetapp 2003–2008 med fem medverkande kommuner (Borås, Solna, Ulricehamn, Vingåker och Örnsköldsvik). Under den andra etappen 2008–2011 medverkade 66 kommuner, varav ett 30-tal inom temaområdet för fysisk planering. Etapp 3 av programmet pågår mellan 2011–2014 och engagerar ett trettiotal kommuner.

Denna slutrapport för delprojekt fysisk planering i etapp 2 av Uthållig kommun sammanfattar arbetet i form av en arbetsgång med 4 huvudsteg ("stora" steg) och 20 delsteg ("små steg"). Arbetsgången utgör ett koncentrat av de arbetssteg som genomförts i projektets pilotetapp och huvudetapp i samarbete mellan Energimyndigheten, ett 30-tal svenska kommuner, KTH och andra aktörer. Denna presentationsform svarar upp mot projektets mål att ta fram och tillämpa en verktygslåda med målgruppsanpassade metoder och verktyg. Verktygslådan syftar till att förbättra möjligheterna att integrera hållbarhets- och energifrågor i kommunernas översiktliga, strategiska planering.

Slutrapporten bygger i stor utsträckning på resonemang kring teori, metoder och verktyg som återfinns fördjupat i de två tidigare syntesrapporterna, se ER 2006:19, Ranhagen (2006) och ER 2008:19, Ranhagen (2008) samt i de licentiat-uppsatser och doktorsavhandlingar som genomförts och genomförs med anknytning till projektet. En mer kortfattad och populär framställning av innehållet finns i idéskriften "Fyra stora och tjugo små steg" om fysisk planering som Energimyndigheten tagit fram, se ET 2011:53.

Det unika med FoU-projektet är den starka verklighetsförankringen som skapats genom att kommunerna haft möjlighet att under hela utvecklingsprocessen utgå från egna, relevanta planeringsfall främst på nivåerna översiktsplan (ÖP) och fördjupning av översiktsplan (FÖP). Verktygen har på så sätt testats i "skarpt läge" och kommunerna har kunnat göra realistiska bedömningar av deras användbarhet i vardagsplaneringen. I rapporten återfinns ett urval av de reflexioner som deltagande kommuner dokumenterat i de kommunala fallstudierapporterna.

De kvalitativa verktygen för att integrera hållbarhetsfrågor i översiktlig planering och för att utforma strategier för genomförande och uppföljning (huvudsteg II och huvudsteg IV) är tänkta att bidra till att skapa robusta fysiska strukturer och strategier som också bidrar till att underlätta integration av energifrågor. Dessa "mjuka" verktyg har visat sig direkt användbara i kommunernas olika planeringsfall och en rad olika tillämpningar har tagits fram av deltagande aktörer. En del av dessa verktyg har också i några kommuner använts utanför ramen för delprojektet i planeringsfall med omfattande medborgardialoger.

Med denna bas är sedan tanken att fördjupningar av integrationen av energifrågor kan ske också med flera kvantitativa verktyg. Även om de beräkningsverktyg som tagits fram i projektet är relativt enkla så visade det sig svårare för deltagarna att ta till sig dessa på samma sätt som de kvalitativa verktygen (huvudsteg III).

Det finns ett behov av framtida FoU-arbete för att analysera hinder och möjligheter för att använda denna typ av verktyg. Det kan till exempel handla om att planerare och specialister på trafik, energi och miljö behöver arbeta mer integrerat för att det ska upplevas naturligt att använda verktygen i planeringsarbetet. Verktygen behöver också vidareutvecklas kopplat till ett sådant fördjupat samarbete mellan olika aktörer i planeringen.

Förutom arbetet med olika typer av verktyg för analyser och förslagsarbete har FoU-projektet sökt träna deltagarna i arbete med processmetodik främst genom ett stort antal workshops. Ett mer processorienterat och kommunikativt förhållningssätt har visat sig innebära att planeringens potentialer kan tillvaratas utöver vad som föreskrivs enligt PBL, det vi kallar PBL+.

I PBL+ -planeringen utnyttjas PBL-processens dialog- och samverkansformer som en arena eller ett forum för medverkan, påverkan och informationsverkan (ge och ta) från en rad olika aktörer. På så sätt kan planeringen användas inte bara för att forma robusta fysiska strukturer utan också för att på ett aktivare sätt inkludera mjukvara i form av människors kunskap, inställning, attityder och livsstil ifråga om hållbarhetsfrågor i bredare bemärkelse och energianvändning.

Abstract [en]

The "Sustainable Municipality" Programme is being performed by The Swedish Energy Agency for the purpose of strengthening strategic efforts in the field of sustainable development and energy aspects by developing networks for the exchange of experiences and knowledge in different thematic areas of concern. The programme started with a first pilot phase during 2003–2008 in five municipalities (Borås, Solna, Ulricehamn, Vingåker and Örnsköldsvik). In the second phase during 2008–2011, 66 municipalities participated, around 30 of which were involved in the thematic field of spatial planning. Phase 3 of the project runs between 2011–2014 and involves 38 municipalities.

This final report for phase 2 of the sub-project on spatial planning summarises the programme activities mainly in the form of a working procedure consisting of four main steps ("big steps") and 20 sub-steps ("small steps"). In a concentrated format, the working procedure presents the work that has been performed in both the pilot phase and the main phase (phase 2) in collaboration between the Energy Agency, 30 municipalities, The Royal Institute of Technology and other stakeholders. This scope of presentation corresponds to the overall goal of developing a toolbox with methods and tools adapted to different target groups, mainly in the municipalities. The toolbox is aimed at improving the opportunities to integrate sustainability and energy aspects into municipal comprehensive, strategic planning.

To a large extent, this final report is based on the presentation and discussion of theories, methods and tools in two earlier reports from the pilot phase, see ER 2006:19, Ranhagen (2006) and ER 2008:19, Ranhagen (2008), as well as the licentiate and doctoral theses related to the project. A shorter and more popular survey of the report content is presented in a booklet from the Swedish Energy Agency, ET 2011:53.

One unique feature of this R&D project is the strong relationship to practical planning situations, as the municipalities have had the option of using relevant planning cases throughout the development process, mainly at the comprehensive or profound comprehensive planning levels. Through this strong linkage between theory and practice, the representatives from the municipalities have been able to judge the usability of the methods and tools in their daily planning work. The report contains a selection of statements from the participants reflecting their views on the advantages, disadvantages, problems and opportunities.

The intention behind the qualitative tools for integration of sustainability aspects in municipal strategic planning is to contribute to sustainable urban structures and strategies, but also to lay the foundation for a stronger integration of energy aspects and the use of quantitative tools for calculation of energy demand and carbon dioxide emissions. For the most part, these qualitative tools have been directly applicable in the chosen planning cases and have been used by the municipal planners in a number of instances. Some qualitative tools have also been used in other planning cases not directly related to the R&D project and in planning processes with the comprehensive participation of the public.

It was considerably more difficult promote a wider application of the quantitative tools for calculation, even though these were not as complicated as many advanced simulation tools. For this reason, there is a need for future R&D work to analyse the barriers for using tools of this type. One assumption is that a prerequisite for wider use of these types of quantitative tools is a closer collaboration between spatial planners and specialists in the fields of energy, environment and traffic, etc. There is also a need to develop the tools in a closer collaboration with the stakeholders and strengthen the linkage to different kinds of planning situations.

Aside from the introduction and evaluation of different specific tools for analysis and proposals, the goal of the project has been to introduce a generic methodology for strengthening the integration of sustainability and energy aspects into planning processes by organising and holding a huge number of workshops on different themes related to spatial planning. This process-oriented and communicative planning has shown that the potential for planning in this area is greater than prescribed by the legislation – the Swedish Planning and Building Act (PBL).

In this approach (PBL+), the procedure for dialogue and collaboration stipulated in the legislation is used as an arena for a wider participation by different stakeholders. The approach is not only focused on developing sustainable and energy-efficient urban structures. It takes into consideration soft factors such as knowledge and experience from many people and their lifestyles and attitudes when it comes to sustainability in a wider sense, as well as the use of energy and its effect on climate change.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan, 2013. , 86 p.
Series
TRITA-SOM, ISSN 1653-6126 ; 2012-10
Series
ER, ISSN 1403-1892 ; ER 2013:06
Keyword [sv]
fysisk planering, stadsplanering, översiktsplanering, strategisk planering, hållbar utveckling, hållbart samhälle, stadsutveckling, samhällsplanering, energi, hållbar energi, klimat, bebyggelse, transporter, uthållig kommun
National Category
Other Civil Engineering
Research subject
Planning and Decision Analysis
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-206162ISBN: 978-91-7501-370-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:kth-206162DiVA: diva2:1091471
Projects
Uthållig kommun
Funder
Swedish Energy Agency
Note

Rapporten gavs även ut av Energimyndigheten 2013 (ER 2013:06).

QC 20170502

Available from: 2017-04-26 Created: 2017-04-26 Last updated: 2017-05-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Uthållig kommun slutrapport(6271 kB)19 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6271 kBChecksum SHA-512
f74ef43585476d9c8ca794434f7e54e1b940d7af2b4d36426f6311b6e2bdfc3b0d4b216845639d4e6a95cfb8e4111c1831f8397a96e0397040f0bc7b7107284c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Ranhagen, Ulf
By organisation
Urban and Regional Studies
Other Civil Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 19 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 45 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf