Denna uppsats undersöker hur gymnasieskolans läroplan, kursplan för den inledande samhällskunskapskursen samt läromedel som används inom samhällskunskapsundervisningen har förändrats sedan Sverige gick med i EU. Den sätter sedan dessa förändringar i relation till varandra. Uppsatsen undersöker Lpf 94 och Gy 11 samt samhällskunskapskursens kursplan. Detta görs genom en textanalys. 12 stycken läroböcker, utgivna 1997-2014, som används i samhällskunskapsundervisningen undersöks för att se hur förändringen av innehållet om EU har färndrats. Uppsatsen visar att det har skett en stor utveckling av både läroplan, kursplan samt läromedel under den undersökta perioden. EU saknades fram till Gy 11 i läroplanen utan istället fanns beskrivningar som rörde internationella perspektiv. Nu har EU istället en central plats i läroplanen. EU-undervisngen var inget obligatoriskt moment i samhällskunskap, men är det sedan 2008. I läroböckerna mäks den största förändringen i att de numer lägger tonvikten vid att beskriva hur systemet i EU fungerar mer än att som som tidigare lagt den vid EU:s historia.