Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Uppsala universitet och ärkebiskopens rikedomar: Laxfisket vid Luossamuorkke, Edeforsen
Sámi Land Free University. (Technoscience Research Group, Centre for Gender Research)
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Centre for Gender Research. Sámi Land Free University. (Technoscience Research Group)ORCID iD: 0000-0003-2820-0584
2017 (Swedish)In: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Vulkanmedia , 2017, 120-130 p.Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

The article is combining historical facts with fiction to tell the history of salmon fishing and natural resources in the land of the Indigenous Sámi, Sábme. Sábme was and still is the core territory for the natural resource extractions providing the wealth of the colonial Swedish state since the establishment of the state in the 16th century. The silver, iron ore, the forest, hydropower, taken from here has made the state and its elites rich and wealthy. It is a colonial process, as much as any colonial project elsewhere in the world, yet the word “colonisation” has until recently seldom been used for analysing the relationships between the Swedish state and the Sámi territories.  Salmon fishing was an important source of livelihood for the Sámi in the area. The fishing rights was as early as in the 14th century transferred to colonialist from the south and came to play a major importance in the creation of the wealth of Swedish noblemen, as well as of Uppsala University and the Church of Sweden. In 1960 the salmon fishing ended with the hydropower exploitations. Today there are no more any salmon here, they are stopped at the first hydropower station at Boden, close to the coast.   

Photo archival research work has been made by May-Britt Öhman. Work with the article has been supported by the research project Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable Futures in Sápmi and in Other Indigenous Peoples’ Territories, led by Dr. May-Britt Öhman and financed by Formas, 2012-2015.

Abstract [sv]

Om arbetet med artikeln samt språkförklaringar

Berättelsen levandegör med en blandning av fiktion och fakta historien om laxfisket och naturresurserna i samernas land, Sábme, som varit kärnan i det moderna Sveriges ‒ Svea rikes ‒ välstånd sedan staten etablerades på 1500-talet, samt även relationerna före detta. Det är malmen, skogen, vatten(kraften) som genom kolonisationen gjort den svenska staten Sverige rik. Såväl kyrkan som staten, inklusive utbildningsväsendet – universiteten ‒ har kunnat byggas på grundval av denna koloniala exploatering. Även om det finns många studier av denna koloniala historia, är den ännu långtifrån erkänd. Ordet "kolonisation" används sällan, även om det är exakt samma mekanismer som använts, som i de europeiska stormakternas koloniala välden runtom i världen. Kolonisationen av Sábme började vid etablerandet av den moderna nationsstaten Sverige, och silverutvinningen liksom laxfisket var under 1600-talet viktiga inkomster för stat och kyrka.

Lule älv/Julevädno var en gång en av Sveriges mest laxrika älvar.  Laxen var en viktig mat resurs för befolkningen i älvdalen, förutom att den även gav stora merinkomster till kolonisatörerna.  Idag är Julevädno helt vattenkraftutbyggd. Älven producerar tio procent av Sveriges totala elproduktion och laxen kan inte längre vandra upp. Första stoppet är redan vid Bodens vattenkraftverk.

Silverutvinningen har följts av många andra gruvetableringar i samiskt territorium och för närvarande är nu gruvprospekteringarna runtom i Sábme föremål för starka protester och motstånd från samer och lokalbefolkning. Urfolket protesterar här ‒ liksom runtom i världen ‒ mot den fortsatta aggressiva kolonisationen och förstörelsen av land och vatten. Tor Lundberg Tuorda använder i berättelsen skrönan om silverskatten på Drakaudden för att levandegöra historien utifrån de källor som berättar om silvertransporterna till och från Huhttán, Kvikkjokk, samt laxfisket vid Edefors. 

Det samiska namnet på Edefors är Luossamuorrke – laxmårkan eller Badjemuorkke – den övre mårkan.[1] Muorkke är det samiska ordet för den plats där man drar båtar mellan två vattendrag, på svenska har det blivit översatt till”mårka”.  Den övre mårkan är enligt Korhonen (2007) förhållande till den nedre, vid Heden, Boden, Vuollemuorkke.

 

Tor Lundberg Tuorda har gett förslag på samiska namn av andra platser. Laxholmen - Luossasuoloj efter lax – luossa, ö/holme – suoloj.  Laxholmen får därför i berättelsen namnet Luossasuoloj. Luossagårttje – för själva fallet är konstruerat av Luossa – lax och gårttje – fall.  Gedkevárre är det kända äldre samiska namnet på Silbbátjåhkkå, Silvertoppen, som fick namnet vid silverbrukstiden. Det finns omnämnt i Kenneth Awebros bok ”Luleå silververk” dock som ”Kedkevare”.

Händelserna och personnamnen är fiktion, förutom Jakob Ulvsson, Olof Björnsson, båda ärkebiskopar, samt Tiock. Bergmästaren Isak Tiock var en ökänt hårdför bergmästare.

Artikelarbetet har finansierats av forskningsprojektet ”Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier”, finansierat av FORMAS 2012-2015, lett av May-Britt Öhman, samt forskningsnoden ”Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktion bortom normerna” finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, Hugo Valentin centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. May-Britt Öhman har, tillsammans med av Cecilia Hedlund och Gunilla Larsson, bidragit med särskild vetenskaplig granskning. Olavi Korhonen har bidragit i frågan om samiska ortsnamn.  Arkivbilder från Luossamuorrke har sökts fram av May-Britt Öhman med hjälp av Agneta Silversparf, Silbonah Samesijdda; Tom Silvennoinen, Ortshistoria.se och de slutliga bilderna har grävts fram och levererats av Berit Åström, Norrbottens Museum bildarkiv och samlingar.

[1]  Se Sametingets hemsida Ortnamn med lulesamisk stavninghttps://www.sametinget.se/1670 ; Korhonen/Anderson 1994 respektive 2010, samt Korhonen, 2010. 

Place, publisher, year, edition, pages
Vulkanmedia , 2017. 120-130 p.
Series
Uppsams skriftserie, 2
Keyword [en]
Lule River, Julevädno, Hydropower, Settler colonialism, Indigenous studies, Indigenous methodology, Technoscience, Feminist Technoscience, Supradisciplinarity, Sámi, Saami
National Category
Humanities and the Arts Engineering and Technology Social Sciences
Research subject
History; History of Sciences and Ideas
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-320388ISBN: 9789188559289 (print)OAI: oai:DiVA.org:uu-320388DiVA: diva2:1089420
Projects
Älvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier
Funder
Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, 2012-1845
Available from: 2017-04-19 Created: 2017-04-19 Last updated: 2017-04-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(17413 kB)19 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 17413 kBChecksum SHA-512
27928d9bda670753b9b254ffe632baf32480697a5de6f39c75dda5f1cc4a83627d493d95d89acc2ef5ed2a4914c20892bda76740c15c66d7412ce6bdd9a76c55
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Öhman, May-Britt
By organisation
Centre for Gender Research
Humanities and the ArtsEngineering and TechnologySocial Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 19 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 193 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf