Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Välja vara: En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden
Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.ORCID iD: 0000-0002-0211-2714
2017 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)Alternative title
Choosing Subjects : A Study on Upper Secondary School Choice, School Fairs and the Battle for the Future (English)
Abstract [sv]

Avhandlingen kartlägger och analyserar i fyra empiriska artiklar hur elevsubjekt konstrueras i skolans vardag och vilken roll marknadens principer spelar i dessa konstruktioner. I synnerhet fokuseras vilka logiker som konstituerar gymnasievalets praktiker, samt hur dessa legitimeras, tolkas och utmanas. Resultatet visar att gymnasievalets praktiker delar upp både nuet och framtiden för eleverna, som valet mellan en uttalad utopi eller en underförstådd dystopi, där eleverna i hög grad själva görs ansvariga för att lyckas eller misslyckas med att förverkliga den utopi som iscensätts i valets praktiker. Denna uppdelning framstår för aktörerna till stor del som naturlig och apolitisk, vilket i sin tur legitimerar dess effekter i termer av exkludering, ojämlikhet och segregering, ofta på basis av social klass. Den marknadsstyrda skolans diskurser konstruerar och delar också upp eleverna som om de vore varor med olika värde. Begreppet fantasmatiska logiker kan förklara hur elever greppas av  marknadsliknande diskurser, samt hur de hanterar motsägelsefulla villkor. Exempelvis hur gymnasievalet för eleverna både innebär att förändras och bli vad man vill, samtidigt som man formas att bli mer av den man redan är, genom att välja att vara den man är. Elevernas problematisering och destabilisering av dominerande marknadslogiker i skolan förekommer i alla undersökta sammanhang, och beskrivs i avhandlingen som både genomskådanden och ifrågasättanden av hur skola och utbildning kopplas samman med marknadens logiker. Genom att genomskåda gymnasievalets förmenta neutralitet synliggör eleverna hur marknadsstyrningen av utbildning i allmänhet och iscensättningen av mässorna i synnerhet tycks ligga i skolornas, snarare än elevernas intresse.

Abstract [en]

The thesis explores and analyzes in four empirical articles how student subjects are constructed in everyday school life and what role market principles play in these constructions. In particular, it focuses on the logics that constitute upper secondary school choice practices, and how these are legitimized, interpreted and challenged. The results show that upper secondary school choice practices divide the present and the future of the students as the choice between an explicit utopia and an implied dystopia. Here, the students themselves are made responsible for their success or failure in realizing the utopia that is staged in school choice practices. This division generally appears to the actors as natural and apolitical, which in turn legitimizes its effects in terms of exclusion, inequality and segregation, often on the basis of social class. Furthermore, the market-driven school discourses construct and divide the students as if they were commodities of different value. The notion of fantasmatic logics can explain how students are gripped by market-driven discourses and how they handle contradictory conditions. For instance, it explains how, for students, school choice means they can transform and become who they want to be, while at the same time they can also become more of what they already are, by choosing to be who they are. Students, however, problematize and destabilize dominant market logics in the school in all examined contexts, which in the thesis is analyzed in terms of penetrations and destabilizations of how schools and education are linked to the market logics. By penetrating the presupposed neutrality of secondary school choice practice, the students expose how the market orientation of education in general and the staging of school fairs in particular appear to be in schools’, rather than students’, interest.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. , 122 p.
Series
Linköping Studies in Pedagogic Practices, ISSN 1653-0101 ; 32Linköping studies in education and social sciences, 13
Keyword [en]
Educational practice, upper secondary school choice, marketization, inequality, subjectivation, problematization, discourse analysis, logics perspective
Keyword [sv]
Pedagogiskt arbete, gymnasieval, marknadisering, ojämlikhet, subjektivering, problematisering, diskursanalys, logikperspektiv
National Category
Pedagogical Work Didactics Pedagogy Specific Languages
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-136517DOI: 10.3384/diss.diva-136517ISBN: 9789176855492 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-136517DiVA: diva2:1089139
Public defence
2017-05-19, K2, Kåkenhus, Campus Norrköping, Norrköping, 13:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2017-04-18 Created: 2017-04-18 Last updated: 2017-04-19Bibliographically approved
List of papers
1. Examining "The Police": On Inclusion and "Investmentality" in Swedish Schooling
Open this publication in new window or tab >>Examining "The Police": On Inclusion and "Investmentality" in Swedish Schooling
2013 (English)In: European Education: Issues and Studies, ISSN 1056-4934, E-ISSN 1944-7086, Vol. 45, no 3, 51-66 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In modern education, inequalities are assumed to be reduced by a redistribution of knowledge between the affluent and able on one side, and the poor and unable on the other. This article investigates ways in which the distribution of futures becomes naturalized in everyday school practices where equality is perceived as a goal rather than a starting point. The investigation draws on notions of governmentality and partition of the sensible, to analyze ethnographic material. The findings are thematized as discourses of inclusion and as "investmentality"—attitudes assumed and explained to the subjects involved.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2013
National Category
Pedagogy International Migration and Ethnic Relations Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-136516 (URN)10.2753/EUE1056-4934450304 (DOI)
Available from: 2017-04-18 Created: 2017-04-18 Last updated: 2017-04-18Bibliographically approved
2. Pedagogik och Postpolitik
Open this publication in new window or tab >>Pedagogik och Postpolitik
Show others...
2015 (Swedish)In: Utbildning, makt och politik / [ed] Sverker Lindblad och Lisbeth Lundahl, Lund: Studentlitteratur, 2015, 195-217 p.Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Med vår pointillistiska ansats i form av ett antal studier får vi fram en bild av ett postpolitiskt landskap som kännetecknas av två faktorer. Den första är ett nät av aktörer – lokalt, nationellt och internationellt, exempelvis regeringen, OECD, Skolverket, McKinsey, Sveriges Kommuner och Landsting samt skolor och massmedia – som bygger på varandra i ett flöde av information och bedömningar av skolan och vad som behöver göras. Den andra är hierarkisering och konkurrens. Vad som räknas är rangordningar av länder, kommuner och skolor, vilka beskrivs genom jämförelser och har till uppgift att förbättra sina positioner eller att åtminstone inte falla nedåt. Inledningsvis pekade vi på kunskapsmätningarnas betydelse för regeringens tal om hur den svenska skolan hävdar sig, nationellt och internationellt. Den internationella konkurrensen i ekonomiskt hänseende har blivit en drivfjäder för utbildningspolitik över huvud taget (jfr Lindblad & Popkewitz, 2001; Lauder m.fl., 2006) och internationella jämförelser i form av provresultat har blivit viktiga mått på hur framgångsrikt ett land är därvidlag. Därför blir övernationella organisationer som OECD, med dess apparat för kunskapsmätningar, en viktig aktör i svensk utbildningspolitik. Och därför blir företag som McKinsey betydelsefulla, dels därför att de använder sådana mått, dels därför att de knyter dem till hur politiker och skolledare – återigen i internationellt ljus – kan hantera utbildningssystem och skolor på ett framgångsrikt sätt. Motsvarande kan sägas på nationell nivå om företag som ”Gymnasium.se”, som producerar bilder av möjliga bildningsgångar och sökmotorer för att finna vägarna dit. Vad som sker i en postpolitisk logik är att viktiga bedömningar överlåts till sådana aktörer, som befinner sig utanför skolväsendet som organisation. Och politiken kommer då också att i stor utsträckning handla om vad dessa aktörer hävdar beträffande kunskapsläge och skolorganisering. På motsvarande sätt kunde vi se hur instrument som SIRIS och SALSA, vilka tillkom för administrativa analyser, blev till verktyg för rangordning mellan kommuner och skolor. Sådana rangordningar har haft en rejäl genomslagskraft i massmedia och har använts för olika organisationers egna intressen. Jämförelser och rankingar har en inbyggd dramatik som är lättförstådd, slående och säljande. De fungerar som ett till synes objektivt underlag för kunden att informera sig om kvaliteten på skolorna som ingår i en skolmarknad i ett avreglerat och privatiserat skolväsende. Detta underlag är emellertid problematiskt då det vilar på tunna beskrivningar av skola, utbildning och kunskap vars relevans för rationellt handlande kan ifrågasättas. Detta bidrar till att talet om utbildning förändras så att fokus hamnar på jämförelser och hierarkier av olika slag i form av resultat på skolprov, betyg och positioner på rankinglistor. Utbildningspolitiska ambitioner reduceras då till att klättra på listorna eller att bibehålla positionerna. Och, som vår genomgång av massmedias rapportering visar, riktar kritiken mot makthavare in sig på dåliga listplaceringar för en skola eller ett land. Med denna logik beskrivs utbildningens mål och värde i termer av jämförelse och konkurrens. Detta gäller för såväl samhällen och utbildningssystem som skolor och elever. Vår analys av en gymnasiemässa kan belysa innebörden av postpolitiska tendenser på olika sätt. På en sådan mässa sker en översättning av skolor och elever till en ekonomi, bestående av företag som ska sälja sin vara och kunder som ska köpa varan ”utbildning” utifrån sina preferenser. Vi kan då notera hur skolorna opererar med sina varumärken och med anrop till olika kategorier av elever, för att eleverna i sin tur ska inse vilken kategori de tillhör och hur de på bästa sätt ska investera i sig själva för sin framtid. Vi kan också notera hur denna investeringslogik tycks forma elever och skolor som subjekt, som till exempel när framgångsrika elever görs till säljare av skolans varumärke (jfr Harling, 2013). Sammanfattningsvis vill vi med denna ”pointillistiska” analys peka på den bild som framträder när delarna formar en helhet. Vi menar att det är en postpolitisk bild av utbildning som växer fram, där avgörande och djupt politiska frågor om utbildningens mål och mening reducerats till teknikaliteter och till en sortering av elever byggd på ekonomisk logik. Vad vi presenterat är några nedslag och fortfarande återstår många frågor om denna omvandling att besvara.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2015
Keyword
Utbildningspolitik, styrning, klassifikation, skoldifferentiering, post-politik, läroplansteori
National Category
Pedagogy Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-136515 (URN)9789144076836 (ISBN)
Available from: 2017-04-18 Created: 2017-04-18 Last updated: 2017-04-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Välja vara: En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden(4321 kB)272 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4321 kBChecksum SHA-512
b2a6c0eaa8ca6bebfc2770b32ed300bf54077c58999d6949cb32f70f60445859f7e3db465067875238c572f37aec737d42d5e0f53bc7a1b8bfbbaa5e7da7ec17
Type fulltextMimetype application/pdf
omslag(2935 kB)4 downloads
File information
File name COVER01.pdfFile size 2935 kBChecksum SHA-512
efbfb1a04dca96747a9076ba7e96803326aca7efa384d30f0eb06a60edd7ab70a0e6ab10bc0dd5f608caa9b4f55757be4767bda3c40391e4dd4af1f3bbff39b6
Type coverMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full text

Search in DiVA

By author/editor
Harling, Martin
By organisation
Learning, Aesthetics, Natural scienceFaculty of Educational Sciences
Pedagogical WorkDidacticsPedagogySpecific Languages

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 272 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Altmetric score

Total: 2716 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf