Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vilka stadsdelar gentrifieras och varför?: En studie av villkor för gentrifiering i Stockholms stad
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
2017 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Den starka urbaniseringstrenden och förtätningen av storstäderna, inte minst Stockholm, har gjort begreppet gentrifiering till ett allt viktigare begrepp. Flera stadsdelar genomgår kraftiga förändringar med flera sociala effekter och förändrade boendemiljöer som följd som kan beskrivas som just gentrifiering.

Tidigare studier har studerat fenomenets orsaker som antingen en följd av en ny och växande medelklass (konsumtionsteorier) eller som effekten av vinstmaximerande marknadsaktörer (produktionsteorier). Konsumtionsteoretikerna ser gentrifiering som geografisk dimension av en utveckling mot en ekonomi som i högre utsträckning vilar på service- och tjänsteyrken. När allt fler arbetar inom dessa medelklassyrken uppstår behovet av nya medelklassområden och som en effekt av detta gentrifieras nya områden. Produktionsteoretikerna betonar istället marknadens aktörers incitament att investera i områden där vinsterna är höga. Dessa incitament tar sig i uttryck i olika former av gap mellan ett områdes potentiella lönsamhet och den faktiska lönsamheten. I den här uppsatsen studeras gentrifieringens orsaker i Stockholm mellan åren 2005 och 2014 i termer av gynnsamma villkor för gentrifiering med hänsyn till båda perspektiven.

I uppsatsen formuleras flera hypoteser om gynnsamma villkor för gentrifiering med utgångspunkt i de mest tongivande teorierna inom litteraturen. Resultaten visar att sannolikheten för gentrifiering är högst i Stockholms närförorter där inkomsterna är låga men utbildningsnivåerna något högre relativt inkomsterna och med en låg andel 1:or. En av uppsatsens viktigaste slutsatser är att höga utbildningsnivåer föregår höga inkomstnivåer i gentrifieringsprocessen vilket innebär att gapteoriernas relevans måste omarbetas eftersom gentrifiering tycks inledas i kraft av konsumenternas flyttmönster.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 35
Keyword [sv]
Gentrifiering, social skiktning, Stockholm
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-137388OAI: oai:DiVA.org:su-137388DiVA, id: diva2:1062346
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-01-13 Created: 2017-01-05 Last updated: 2017-01-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(811 kB)395 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 811 kBChecksum SHA-512
63c6273f64788b2249b5d311961a988988254457fd77f4f15ab9f6fc749233ee477e38c122759ec85c31bb5973607f0672e4fff8e598d1cdfe0caf4afadbf357
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Sociology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 395 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 253 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.34-SNAPSHOT
|