Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Adolescent boys’ health: managing emotions, masculinities and subjective social status
Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Social Work. Umeå Universitet. (VIP)ORCID iD: 0000-0003-0106-2839
2016 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)Alternative title
Tonårspojkars hälsa : att hantera känslor, maskuliniteter och subjektiv social status (Swedish)
Abstract [en]

The health of adolescent boys is complex and surprisingly little is known about how adolescent boys perceive, conceptualise and experience their health. Thus, the overall aim of this thesis was to explore adolescent boys’ perceptions and experiences of health, emotions, masculinity and subjective social status (SSS).

This thesis consists of a qualitative, a quantitative and a mixed methods study. The qualitative study aimed to explore how adolescent boys understand the concept of health and what they find important for its achievement. Furthermore, the adolescent boys’ views of masculinity, emotion management and their potential effects on wellbeing were explored. For this purpose, individual interviews were conducted with 33 adolescent boys aged 16-17 years. The quantitative study aimed to investigate the associations between pride, shame and health in adolescence. Data were collected through a cross-sectional postal survey with 705 adolescents. The purpose of the mixed methods study was to investigate associations between SSS in school, socioeconomic status (SES) and self-rated health (SRH), and to explore the concept of SSS in school. Cross-sectional data were combined with interview data in which the meaning of SSS was further explored. Individual interviews with 35 adolescents aged 17-18 years were conducted.

In the qualitative study, data were analysed using Grounded Theory. In the quantitative study, statistical analyses (e.g., chi-square test and uni- and multivariable logistic regression analyses) were performed. In the mixed method study, a combination of statistical analyses and thematic network analysis was applied.

The results showed that there was a complexity in how the adolescent boys viewed, experienced, dealt with and valued health. On a conceptual level, they perceived health as holistic but when dealing with difficult emotions, they were prone to separate the body from the mind. Thus, the adolescent boys experienced a difference between health as a concept and health as an experience (paper I). Concerning emotional orientation in masculinity, two main categories of masculine conceptions were identified: a gender-normative masculinity and a non-gender-normative masculinity (paper II). Gender-normative masculinity comprised two seemingly opposite emotional masculinity orientations, one towards toughness and the other towards sensitivity, both of which were highly influenced by contextual and situational group norms and demands, despite that their expressions are in contrast to each other. Non-gender-normative masculinity included an orientation towards sincerity, emphasising the personal values of the boys. Emotions were expressed more independently of peer group norms. The findings suggest that different masculinities and the expression of emotions are intricately intertwined and that managing emotions is vital for wellbeing. The present findings also showed that both shame and pride were significantly associated with SRH, and furthermore, that there seems to be a protective effect of experiencing pride for health (paper III). The results also demonstrated that SSS is strongly related to SRH, and high SRH is related to high SSS, and further that the positioning was done in a gendered space (paper IV).

Results from all studies suggest that the emotional and relational aspects, as well as perceived SSS, were strongly related to SRH. Positive emotions, trustful relationships and having a sense of belonging were important factors for health and pride was an important emotion protecting health. Physical health, on the other hand, had a more subordinated value, but the body was experienced as an important tool to achieve health. Even though health was mainly perceived in a holistic manner by the boys, there were boys who were prone to dichotomise the health experience into a mind-body dualism when having to deal with difficult emotions.

In conclusion, this thesis demonstrates that young, masculine health is largely experienced through emotions and relationships between individuals and their contexts affected by gendered practices. Health is to feel and function well in mind and body and to have trusting relationships. The results support theories on health as a social construction of interconnected processes. Having confidence in self-esteem, access to trustful relationships and the courage to resist traditional masculine norms while still reinforcing and maintaining social status are all conducive to good health. Researchers as well as professionals need to consider the complexity of adolescent boys’ health in which norms, values, relationships and gender form its social determinants. Those working with young boys should encourage them to integrate physical, social and emotional aspects of health into an interconnected and holistic experience.

Abstract [sv]

Tonårspojkars hälsa är komplex och det finns förvånansvärt lite forskning gällande hur tonårspojkar uppfattar, konceptualiserar och upplever hälsa. Därför var det övergripande syftet med denna avhandling att undersöka tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status.

Denna avhandling består av tre delstudier: en kvalitativ, en kvantitativ och en mixed metod studie. Den kvalitativa studien syftade till att undersöka hur tonårspojkar uppfattar begreppet hälsa och vad de tyckte var viktigt för att uppnå hälsa, samt deras syn på manlighet, känslohantering och potentiell påverkan på deras välbefinnande. För detta ändamål genomfördes individuella intervjuer med 33 unga pojkar i åldern 16-17 år. Den kvantitativa studien syftade till att undersöka sambandet mellan stolthet, skam och hälsa i tonåren, och data samlades in genom en postenkät där 705 ungdomar deltog. Syftet med mixed metod-studien var att undersöka sambanden mellan subjektiv social status (SSS) i skolan, socioekonomisk status (SES) och självskattad hälsa (SRH) samt att undersöka innebörden av begreppet subjektiv social status. Data från en enkät kombinerades med intervjudata av 35 ungdomar i åldern 17-18 år.

I den kvalitativa studien analyserades data med hjälp av Grounded Theory metoden. I den kvantitativa studien användes statistiska analysersåsomchi-två-test samt uni- och multivariabel logistisk regressionsanalys. I mixedmetod-studien användes en kombination av statistiskaanalyser ochtematisknätverksanalys.

Resultaten visade att det fanns en komplexitet i hur unga pojkar uppfattade, upplevde, hanterade och värderade hälsa. På en teoretisk nivå uppfattade de hälsa som holistisk men när det handlade om att hantera svåra känslor, var de benägna att separera kroppen från sinnet. Således upplevde de en skillnad mellan hälsa som begrepp och hälsa som upplevelse (I). Gällande den känslomässiga maskulina orienteringen, identifierades två huvudkategorier av maskulina föreställningar: könsnormativ och icke-könsnormativ maskulinitet (II). Könsnormativ maskulinitet bestod av två till synes motsatta maskulinitetsorienteringar, en mot tuffhet och den andra mot känslighet, som båda var starkt påverkad av kontextuella och situationella gruppnormer och krav, trots att deras uttryck kontrasterade varandra. Icke-könsnormativ maskulinitet inkluderade en inriktning mot uppriktighet som betonade de personliga värdena för pojkar; känslor kunde uttryckas mer oberoende av kamratgruppens normer. Resultaten tyder på att olika maskuliniteter och känslouttryck är starkt sammanflätade och att känslohantering är avgörande för välbefinnandet. Resultat visade också att upplevelser av skam och stolthet var signifikant associerade med självskattad hälsa, och att stolthet verkar ha en skyddande effekt för hälsa (III). Vidare visade resultaten att det finns ett starkt samband mellan subjektiv social status och självskattad hälsa och att mycket god självskattad hälsa är relaterad till hög subjektiv social status. Positioneringarna gjordes i en starkt genuskodad skolmiljö (IV).

Resultat från allastudier visarattde känslomässiga ochrelationellaaspekternavaravgörandeförhälsa, liksomden subjektivt upplevda statussomvar starktrelaterad tillsjälvskattad hälsa. Positivakänslor och tillitsfulla relationer, och att känna tillhörighet och stolthet varviktiga faktorerförhälsa. Fysiskhälsa å andra sidan hadeettmerunderordnat värde menkroppen var ettviktigt verktyg för attuppnåhälsa. Även omhälsauppfattadespå ett holistiskt sätt av de flesta pojkarna, fanns det pojkar som varbenägna att dela upp hälsoupplevelsen i kropp och sinne när det gällde att hantera svåra känslor.

Sammanfattningsvis visar denna avhandlingatt den unga, manligahälsantill stor delupplevs genomkänsloroch relationermellanindivider och derassammanhang som är starkt genuskodade. Resultaten stöderteorier omhälsasomensocial konstruktionav sammankopplade processer. Hälsa är att må och fungera bra i kropp och sinne och ha tillgång till tillitsfulla relationer. Att ha självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer och att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status bidrar positivt till hälsa. Forskare samt yrkesverksamma måste ta hänsyn till komplexiteten i unga pojkars hälsa, där normer, värderingar, relationer och genus utgör dess sociala bestämningsfaktorer. De som arbetar med unga pojkar bör uppmuntra dem att integrera fysiska, sociala och känslomässiga aspekter av hälsa till en sammanlänkad helhetsupplevelse.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University , 2016. , 106 p.
Series
, Medical Dissertations New Series, ISSN 0346-6612 ; 1822
Keyword [en]
adolescent boys, emotion management, gender, health, masculinity, pride, shame, self-rated health, subjective social status
Keyword [sv]
genus, känslohantering, hälsa, maskulinitet, självskattad hälsa, skam, stolthet, subjektiv social status, tonårspojkar
National Category
Health Sciences
Research subject
Health and Welfare
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-23324ISBN: 978-91-7601-523-0OAI: oai:DiVA.org:du-23324DiVA: diva2:1044549
Public defence
2016-10-07, Sal 135, Allmänmedicin, Byggnad 9A, X5, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, 09:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2016-11-04 Created: 2016-11-03 Last updated: 2016-11-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Tonårspojkars hälsa(1374 kB)30 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1374 kBChecksum SHA-512
1667d3cb38ed2c59e221928219e5e0fad9ae3d69324be811dee3e1070b32d2deb7c1bc2295346384ffc764b854be38ac3b57b187ab5a5fb72c5d0e836497c3e4
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Randell, Eva
By organisation
Social Work
Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 30 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 101 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link