Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Show others and affiliations
Responsible organisation
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015:

Temperatur och siktdjup

• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.

Fisksamhällets struktur och funktion

• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.

• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.

• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.

• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer.

• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg.

Hälsotillstånd

• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014 men visar på nytt höga värden år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar under mätperioden en svag ökning från den låga nivå som rådde vid starten 2002. 2014 och 2015 sker dock en tydlig minskning av GSI. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

Metaller och organiska miljögifter

• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

Resultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

Place, publisher, year, edition, pages
Öregrund: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2016. , 23 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Coast and sea; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment; Finance, National
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6766OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6766DiVA: diva2:1043665
Available from: 2016-10-31 Created: 2016-10-31 Last updated: 2016-10-31

Open Access in DiVA

fulltext(462 kB)8 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 462 kBChecksum SHA-512
fc9521f9f7047a6405e4ce96091e8550ad280ed852d1bd18c9dc36c01302e58d2adc4915ca994600aaca6a73bb695a54055b82eb7e48058bc028fcd457c45c08
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish University of Agricultural SciencesGöteborgs universitet, biologi och miljövetenskapNaturhistoriska riksmuseet, NRM
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 8 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 31 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link