Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter på en akutmottagning utifrån ett datorbaserat rådgivningsstöd: en kvalitativ intervjustudie
Sophiahemmet University.
2016 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Nurses’ experiences of patient referral in an emergency department with a computer-based clinical decision support system : a qualitative interview study (English)
Abstract [sv]

I Sverige finns 71 sjukhusbundna akutmottagningar som under 2015 uppskattades handlägga 2,53 miljoner besök, en siffra som ökar år från år. Siffran är en ökning med ca tre procent jämfört med 2014. Den större andelen patienter anländer på annat sätt än med ambulans och utan föregående kontakt med någon annan vårdnivå, såsom primärvård, sjukvårdsrådgivning, SOS Alarm eller motsvarande. Samtliga akutmottagningar tillämpar någon form av triage för att bedöma patienternas sökorsak, akutsjukvårdsbehov och akuticitet. Enligt Socialstyrelsen bedömdes 80 procent av det totala patientunderlaget ha en första medicinsk angelägenhetsgrad motsvarande de tre lägsta graderna i en femgradig skala.

På den i denna studie aktuella akutmottagningen introducerades ett datorbaserat kliniskt beslutsstöd för rådgivning att användas parallellt med sedvanlig triage som stöd för sjuksköterskor avseende hänvisning av patienter till annan vårdnivå samt för egenvårdsrådgivning.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter från en akutmottagning till annan vårdnivå utifrån ett datorbaserat rådgivningsstöd.

Då syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser valdes en kvalitativ, deskriptiv studiedesign med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt sex informanter. Intervjuerna transkriberades och innehållsanalys av det manifesta innehållet genomfördes enligt Graneheim och Lundman.

Analysen av resultatet mynnade i två kategorier som i sin tur hade nio underordnade subkategorier. Kategorin system och handhavande relaterade till upplevelser om rådgivningsstödet som system med dess begränsningar och fördelar medan yrkesroll och utveckling berörde den utveckling som sker hos den individuella sjuksköterskan i samband med användandet av rådgivningsstödet samt den inverkan som systemet har på sjuksköterskans arbetssätt och yrkesroll.

Det var svårt att dra några långtgående slutsatser men det erhållna resultatet antydde att sjuksköterskor som arbetar med triage på en akutmottagning kunde uppleva att det fanns ett flertal fördelar med att ha tillgång till ett rådgivningsstöd med stöd för beslut om hänvisning och som bidrog till att liknande bedömningar utfördes oavsett bedömare eller vårdinstans i samband med hänvisning till annan vårdnivå. Rådgivningsstödet kunde ge en ökad trygghet för sjuksköterskor och patienter och bidra till en mer systematiserad dokumentation av hänvisningar från akutmottagningen. Resultatet antydde också att en utveckling av rådgivningsstödet kan behövas när det används utanför telefonrådgivning och i det direkta mötet mellan patient och sjuksköterska.

Abstract [en]

In Sweden there are 71 hospital-bound emergency departments which in 2015 approximately handled 2.53 million visits, an increasing figure year by year. The figure is an increase of about three percent compared to 2014. The greater proportion of the patients are arriving by means other than ambulance and without contact with any other level of care, such as primary care, telephone healthcare advice, emergency dispatch centre or equivalent. All emergency departments apply some form of triage to assess the patients’ chief complaint, need of emergency care and acuity. According to Swedish National Board of Health and Welfare 80 percent of the total patient population were assessed of having a first medical urgency corresponding to the three lowest ranks in a five-graded scale.

The emergency department in focus in this study introduced a computer-based clinical decision support system [CDSS] to be used in parallel with conventional triage as support for nurses regarding referral of patients to other care-levels and for administering self-care advice.

The aim was to describe nurses' experiences of referring patients from an emergency department to other care-levels on the basis of a computer-based clinical decision support system.

Since the purpose was to describe nurses' experiences a qualitative, descriptive study design was chosen with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with a total of six informants. The interviews were transcribed and content analysis of the manifest content was performed according to Graneheim and Lundman.

The analysis of the results gave two categories, which in their turn had nine subcategories. The category System and Handling related to the experiences of the CDSS as a system with its limitations and benefits while Professional role and Development concern the developments taking place in the individual nurse in conjunction with the use of the CDSS as well as the impact that the system has on the nurses' work and professional role.

It was difficult to draw any extensive conclusions but the obtained result suggested that nurses working in an emergency department could experience that there are several advantages to have access to a CDSS to support a decision of referral and to help ensure that similar assessments were made regardless of the assessor or health authority. CDSS could provide greater security for nurses and patients and contribute to a more systematic documentation of referrals from the emergency department. The results suggested as well that development of the CDSS may be needed when it is used outside of telephone health care advice and in the direct interaction between patient and nurse.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 27 p.
Keyword [en]
Emergency department, Nurse, Experience, Referral, Triage, Self-care
Keyword [sv]
Akutmottagning, Sjuksköterska, Upplevelse, Hänvisning, Triage, Egenvård
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:shh:diva-2456OAI: oai:DiVA.org:shh-2456DiVA: diva2:1033371
Educational program
Specialistsjuksköterskeprogrammet : inriktning akutsjukvård
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-10-10 Created: 2016-10-06 Last updated: 2016-10-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(765 kB)179 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 765 kBChecksum SHA-512
556a082c0153a3aa7f4f49949dc2cc7d84952097cd78eefecf5ea8f81d512409d7fa1cda1948965fde2bcdbebc116dde7360cecb2fe89c3cfe925f0afb436052
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sophiahemmet University
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 179 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 647 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf