Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förekomst  av  undertriage  när  3+2=1: En pilotstudie på 256 uppdrag
University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
2016 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

För många personer är samtalet till larmcentralen en första kontakt med sjukvården. Det är här viktigt att den initiala bedömningen är optimal. Svårigheten är dock att identifiera vårdnivå över telefon. Detta kan innebära att patienter med större vårdbehov än vad som framgår via telefonsamtalet inte identifieras och därför får en lägre triagering. Att undersöka förekomst av undertriage vid Larmcentralens utalarmering av ambulans med ambulanssjuksköterskans prioritering som facit samt hur detta relaterar till ambulanssjuksköterskans bedömning av orsak(ESS kod) och till patientens slutdiagnos. Retrospektiv, kvantitativ observationsstudie (registerstudie) användes som metod. Sex månader under 2015 undersöktes. 14792 journaler granskades i Paratus. 256 av dessa motsvarade syftet. För att nå slutdiagnos undersöktes dessa i Cosmic.

I studien nås ett övertriage på 75,2%. Vidare framkom ett undertriage på 1,7 %, där de mest frekvent undertriagerade ESS-koderna var Infektion/Feber, Dyspne samt Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta. Åldrarna där det fanns mest undertriage var mellan åldrarna 68-92 år. Gruppen 83-87 år stod ut som åldersgruppen där det fanns flest undertriage. Män undertriagerades mest frekvent 55,9 %. Däremot så i åldersgruppen 83-87 var kvinnor mest frekvent undertriagerade på 59,6 %. De mest förekommande slutdiagnoser visade sig vara infektion och sepsis som stod för 23 % av de totala antal undertriagerade uppdrag. I 75 % av de undertriagerade fallen överensstämde ambulanssjuksköterskans bedömning med läkarens.

Tid till behandling kan vara livsavgörande men kan också minska patientens oro och göra världen tryggare för individen.  Rätt prioritetssättning samt att operatören fattar misstanke om allvarlighetsgraden kan vara avgörande för patientens utfall. Patientnyttan med studien är att uppmärksamma var undertriage förekommer, påvisa vikten av rätt behandling vid rätt tid. Studien har nytta, både för larmcentral och ambulanssjukvården.

Place, publisher, year, edition, pages
2016.
Keyword [sv]
ambulanssjuksköterska, larmcentral, triage, bedömning, patientsäkerhet, ESS, slutdiagnos
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-10869OAI: oai:DiVA.org:hb-10869DiVA: diva2:1033260
Subject / course
Vårdvetenskap - Specialistsjuksköterska
Available from: 2016-10-17 Created: 2016-10-06 Last updated: 2016-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

M2016:7(3035 kB)